Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖDOÄMNEN UR VÄXTRIKET 1938
Vatten. — Äggvita. Fett. Socker. Stärkelse. Cellulosa.
Morötter .... 82.05 H 1048 0218 674 RH 260 H 1.40 P
Kålrötter .... 91.24 ,, 0.91 ,, 0.16 ,, 4.08 ,, 1.20 ,, 0.91 ,,
Sparris ...... 93.32 ,, 1.98 ,, 0.28 ,, 0.40 ,, 2.34 ,, 1.14 ,,
SÄDESARTERNA. De vegetabiliska födoämnena innehålla, om
än i olika mängder och förhållanden, samma närande beståndsdelar
som de från djurriket härstammande, nämligen äggvita, fett,
kolhydrat jämte mineraliska beståndsdelar. Stärkelsen är sädesarternas
huvudbeståndsdel, därjämte det stärkelsen närstående gummit och
dextrinet samt cellulosan.
Ris lämnar, tillrett på mångahanda sätt, en daglig föda för indier,
kineser och japaner, och som dessa tillsammans utgöra mer än
hälften av jordens inbyggare, så är riset det förnämsta sädesslaget på
jorden. Majs odlas och förtäres i vidsträckt mån i Italien, Turkiet
och Amerika. I nordliga länder träda rågen och vetet i förgrunden.
Ej sällan är säden redan under sin växt på fältet angripen av
svampar, vilka förorsaka de fördärvliga sädessjukdomarna rost och
brand; under förvaringen i bodar och magasin kunna insekter och
andra djur skada säden; genom bristfällig ventilation och stor
fuktighet under förvaringen blir den unken och fördärvas. Vidare kan
säden ofta i hög grad vara förorenad av ogräs o. d. ,
Sjukdomar hos sädesarterna. Den från hälsovårdssynpunkt
viktigaste svampsjukdomen är den som förorsakas av mjöldrygan
(Claviceps purpurea). På axen i synnerhet av rågen utveckla sig i stället
för enskilda korn s. k. mjöldrygor, bildningar som till formen likna
sädeskorn men äro större och på ytan svartvioletta, i det inre
ljusare. Genom mjöldrygebildningen går å ena sidan ett betydligt
antal korn under, å andra sidan innehålla mjöldrygorna giftiga
substanser, ergotinet m. fl. Förtärandet av mjöldrygehaltigt bröd
förorsakar endast sällan genast häftiga magplågor; vanligen yttra sig
verkningarna av giftet först efter tre till fyra veckors förtärande av
mjöldryga och då såsom svaghet, känsla av krypning i lemmarna,
kramp, yrsel o. s. v., den s. k. ergotismen. I vissa svåra fall kunna
till och med slutligen enskilda ställen angripas av brand, så att till
och med hela delar av lemmarna kunna avstötas.
Nu för tiden har mjöldrygan icke mera samma betydelse som
förr i avseende på mjölets förgiftning. Numera utsökas och
avskiljas sorgfälligt mjöldrygorna för att säljas och väl betalas såsom
stoff till ett värdefullt läkemedel. Där ingen utplockning av
mjöl
25 — Hemmets Läkarebok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
