Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 MATSMÄLTNINGSORGANEN
vid dödligt förlöpande fall, nämligen att kort före döden en
fullständig s. k. eufori inträder, då alla krämpor försvinna, den sjuke
känner absolut välbefinnande och ofta ligger och planerar en ljus
framtid för sig eller sitt barn, fastän de omgivande ej kunna undgå
att märka, huru döden steg för steg övermannar sitt offer.
De svåraste, i synnerhet de på blodförgiftning beroende allmänna
bukhinneinflammationerna gå efter några få dagar till döden; andra
få efter en eller två veckor en likaledes ogynnsam utgång. Endast
i ett fåtal fall, t. ex. vid genombrott av en blindtarmsinflammation
m. fl., kan man vänta lycklig vändning efter en operation; annan
behandling är i sig själv utan några utsikter och avser mest att
lindra den sjukes plågor, vilka ofta äro mycket svåra. För att söka
upphjälpa den sjukes hjärtverksamhet plägar läkaren giva
insprutningar av kamfer eller eter, samt ingjutningar under huden av s. k.
fysiologisk koksaltlösning, d. v. s. en koksaltlösning av
kroppstemperatur, med samma salthalt som blodet (0,6 26). Om isblåsa eller
varma omslag och grötar föredragas för ömhetens skull, kunna de
kanske försökas, någon egentlig nytta göra de ej. Mot törsten kan
man giva isbitar, små munsköljningar med kalla eller också
ganska heta drycker. Mot den kvalfulla hickan brukar läkaren någon
gång försöka atropin. Alla avförande medel äro strängt förbjudna.
Invärtes gives opium, som lindrar plågorna och lugnar tarmarna.
De lokaliserade, till ett visst område inskränkta inflammationerna
i bukhinnan kunna bero på olika grunder. En typisk bild av dem
skildra vi vid blindtarmsinflammationens behandling.
Bland kroniska inflammationsprocesser i bukhinnan vilja vi nämna
den tuberkulösa peritoniten, som ej sällan angriper barn och unga
personer. Infektionen tyckes vanligen härleda sig från tarmen, dock
kan den även utgå från andra källor, såsom körtlarna i tarmkäxet,
könsorganen 0. s. v. Feber är vanligen för handen, dock kan den
även saknas. Detsamma gäller om smirtorna, vilka, om de finnas.
sällan äro svåra. Även ömheten plägar vara ringa. Hinder i
tarmpassagen kunna förefinnas; förstoppning omväxlande med diarré
råder. Denna form av tuberkulos tvckes höra till de lättare, och
fullständig hälsa kan ej sällan uppnås genom lämplig behandling.
Den består dels i dietetiska och hygieniska åtgärder, dels och
framför allt i en operation, som ofta har särdeles gynnsamt resultat och
ej innebär någon slörre risk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
