Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blodsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”BLODET 349
3 millioner, hos kvinnor 4,5 millioner. Vid framskriden ålder och
vid vissa sjukdomar t. ex. bleksot och elakartade svulster avtaga deras
mängd ofta i betydlig grad.
De röda blodkropparna äro uppbyggda av en i vatten olöslig,
men däremot i syror och alkalier löslig äggvitekropp. De innehålla
därjämte det syrerika kristalliserbara hämoglobinet, eller
blodfärgämnet, som utgör en av blodets viktigaste beståndsdelar, i det att
det är detta blodfärgämne, som upptager syret ur den atmosfäriska
luften vid andningen. Hämoglobinet visar många intressanta
egenskaper och företer hos olika djur en del avvikande karaktärer i
avseende på sina kristalliserbara föreningar, så att man i många fall
genom dessa kan igenkänna blodet från de olika djurarterna. Man
kan genom att framställa blodkristaller ofta konstatera blodets
närvaro i även högst obetydliga och gamla fläckar t. cx. på rostiga
vapen etc., varigenom denna blodfärgämnets egenskap är av stor
betydelse vid rättsliga undersökningar, bevisandet av ett begånget
brott o. s. v.
De vita blodkropparna eller leukocyterna äro något större än de
röda. De bestå av en finkornig protoplasma och innesluta en kärna.
De förekomma i blodet i ett antal av en vit på omkring 300 röda
blodkroppar. Ej sällan äro de vid sjukliga tillstånd betydligt
förökade och vid en svår, tämligen ovanlig sjukdom, leukämien,
överträffa de till och med de röda i antal. De ha mindre specifik vikt
än de röda. Cellmembran saknas och de äro mäktiga av en
cgendomlig självständig rörelse. Vid uppmärksamt betraktande under
mikroskopet ser man, huru de långsamt ändra sin form, i det de
kunna bliva äggformiga, päronformiga och till och med
stjärnformiga. På detta sätt ändra de småningom plats, i det de åt något
håll utskjuta utlöpare och småningom överflytta sin massa i dessa.
De vandra på detta sätt ofta ut genom s. k. stomata å blodkärlens
väggar och man finner dem i lymfan såsom lymfceller, i varet såsom
varceller. Ej sällan finner man, att de i sin substans upptagit
främmande ämnen såsom kolpartiklar, bakterier etc., vilka de på detta
sätt. förflytta eller förtära. De spela härigenom stor roll såsom
skyddsmedel för kroppen mot t. ex. inträngande bakterier, och vi
hänvisa till vad vi i sammanhang med infektionssjukdomarna
härom meddelat.
Blodplasman, den genomskinliga vätska, vari blodkropparna
simma, innehåller äggvitekroppar: fibrin och albumin såsom
huvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
