Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärtats och kärlsystemets sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEHANDLINGEN AV HJÄRTSJUKA 389
hjärtverksamhet påtaglig. Inbillade hjärtsjukdomar äro hos
nervösa individer mycket vanliga. Ängslan för ett hjärtfel och dess
följder hava fått makt med dem, vare sig genom åsynen av
hjärtsjuka i familjen eller bekantskapskretsen eller kanske genom
läsning av »läkareböcker».
Det är i synnerhet oregelbundenheten i hjärtverksamheten det
härvid gäller; det kännes, som »om hjärtat stannade ett tag» för
att sedan åter göra ett häftigt slag. Ofta är det företrädesvis om
vatten dessa anfall uppträda eller om dagen vid tillfällen då en
sysselsättning, som avleder tankarna, saknas.
Man kan trösta dessa patienter med, att vid verkliga svåra
hjärtfel saknas i de flesta fall smärtande känsla i hjärtat eller
hjärttrakten, det är vissa tillstånd i andra organ, som följa på hjärtats
otillräckliga verksamhet, vilka vid verkliga hjärtsjukdomar göra sig
gällande.
En del nervösa hjärtrubbningar äro dock beroende på andra
verkliga orsaker såsom till exempel hjärtklappningen (ofta mycket hastig
verksamhet) vid Basedowska sjukdomen (förenad med struma d. v. s.
förstoring av sköldkörteln å halsens framsida).
Nervös hjärtklappning i anfall kan uppträda hos klena och
nervösa individer vanligen i förening med ångestkänsla. Isynnerhet
yngre personer kunna besväras av denna åkomma, som
naturligtvis bör komma under läkarevård, i allmänhet sammanhänger den
med :i övrigt nervös anläggning och behandlas i enlighet härmed.
Behandlingen av hjärtsjuka
Målet vid alla hjärtsjukas behandling är att söka uppnå
överensstämmelse mellan de fordringar organismen ställer på sitt hjärta och
dettas arbetsduglighet. Det gäller alltså att först och främst anpassa
den sjukes levnadssätt efter hans tillstånd, så att det ej ställes större
anspråk på hans hjärta än detta kan bära. Denna uppgift kan ofta
vara ganska svår och ofta kan den blott delvis fyllas. Vidare måste
den sjukes hjärta självt hållas på högsta möjliga krafttillstånd.
Saknas under vila alla tecken på abnorm blodfördelning, så visar
detta, att den sjukes hjärtmuskel genom sin anpassningsförmåga
ännu förmår övervinna hindret och utdriva tillräckligt med blod till
kroppens alla delar, och vi hava för oss ett s. k. kompenserat
(utjämnat) hjärtfel. Det gäller då att bibehålla detta tillstånd av
kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
