Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukdomar i ämnesomsättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIKT 411
kan den även komma till utbrott i yngre år eller i sen gubbålder.
Icke sällan uppstår den i anslutning till en kronisk blyförgiftning
därför särskilt hos typografer, målare och andra personer, som
hava mycket med bly att skaffa. Flertalet giktsjuka hava ett
gott näringstillstånd och till och med benägenhet för fetma.
Kvinnor insjunkna mera sällan än män.
De enskilda giktanfallen framkallas ofta av tillfälliga
föranledande orsaker, framför allt stötar, tryck o. d. Även kroppsliga
överansträngningar och svåra dietfel kunna gynna uppkomsten av ett
anfall. Mången gång få även andra omständigheter skulden, såsom
förkylningar, sinnesrörelser (vrede, sorg och sexuella excesser), om
med verkliga skäl är ej satt utom allt tvivel.
Under det akuta giktanfallet finner man i den angripna leden,
som i de flesta fall är stortåns ledgång mot foten, en knölformig
ansvällning, beroende på ansamling av kritartade massor, vilka visa
sig bestå av urinsyrade salter i form av ytterst små nål- eller
kvastformiga kristaller. Ledens omgivande mjukdelar äro obetydligt
rodnade och svullna. Några veckor efter anfallet äro dessa avlagringar
ofta alldeles försvunna. I svårare och framskridna fall utveckla sig
dock i de angripna lederna större förändringar, som ej vidare gå
tillbaka. Utgjutningar av urinsyrade salter uppstå då å flera andra
ställen såsom senskidor, underhudsväv, öronmusslor, o. s. v. Vidare
utveckla sig i sjukdomens senare stadier njurlidanden och sjukliga
förändringar i arterernas väggar (s. k. arterioskleros).
Sjukdomen börjar i regeln med ett akut anfall. Detta föregås
ibland under några dagar av vissa förebud, såsom trötthet,
nedstämt lynne, hjärtklappning, magoordningar o. s. v. I många fall
kommer anfallet dock helt oväntat utan några som helst förebud.
Det egentliga giktanfallet, som med förkärlek träffar stortåleden.
börjar vanligtvis fram emot midnatt; en ytterst häftig smärta
inställer sig, vilken beskrives såsom borrande eller brännande; fram
emot morgonen synes leden och dess närmaste omgivning svullen
och starkt rodnad, ibland nästan blåröd, den kännes het och är
vtterst öm vid minsta beröring. Fotryggen är mer eller mindre
svullen med utvigade spända blodådror. Ibland är en måttlig
feber för handen. För övrigt hava de sjuka ofta god aptit, och under
dagen är deras tillstånd drägligt; följande natt försämras det åter,
och på detta sätt kan tillståndet fortfara i 14 dagar med förbättring
under dagen och försämring under natten. Under de första dagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
