Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472 NERVSJUKDOMARNA
man förstå, varför en person, som fått en hjärnblödning i högra
hjärnhalvan, får en förlamning icke på höger utan på vänster sida
och tvärt om. Pyramidbanorna äro nämligen ledningsbanor för
lemmarnas rörelsenerver och korsa varandra nästan fullständigt i
förlängda märgen. I förlängda märgen ligga centralstationerna för
en mängd viktiga kroppsliga funktioner, för sväljning, för tuggning,
nysning, hosta etc. Dessutom innehåller förlängda märgen det
automatiskt verksamma centrum för andningen samt kärlcentrum
och hjärthämmande centrum.
Ryggmärgen, som utan skarp gräns ansluter sig såsom fortsätt
ning till förlängda märgen, förlöper i ryggmärgskanalen inom
ryggradens kotor och slutar i höjd med andra ländkotan medelst en
kägelformig spets; trådliknande utskott, den s. k. hästsvansen (cauda
equina), sträcka sig därifrån ända ned i korsbenskänalen. Samma
tre hinnor, som omkläda hjärnan, gå genom det stora
bakhuvudshålet i skallen ned och fortsätta såsom ett hölje för ryggmärgen,
med samma uppgifter som för hjärnan.
Ryggmärgen bildar en cylindrisk, framifrån bakåt lätt avplattad
sträng, som icke på alla ställen under sitt förlopp är lika tjock utan
på de områden, där de starkaste nerverna avgivas, nämligen i
halsdelen och i länddelen, företer starkare ansvällningar. Under det att
hos hjärnan den grå, på nervceller rika substansen är belägen ytligt
och den vita, av nervtrådar bestående massan ligger inuti, är
förhållandet med ryggmärgen alldeles omvänt; den består nämligen av
tvenne halvcylindriska sidohälfter, vardera med en yttre vit zon och
en inre grå kärna. Den yttre vita zonen sammanhålles å vardera
sidan huvudsakligen av trenne strängar eller banor, benämnda
framsträngarna, sidosträngarna och baksträngarna. De grå
kärnsträngarna i ryggmärgen, vilka nästan uteslutande bestå av nervceller,
omsluta i mitten en fin kanal, den s. k. centralkanalen. På
tvärsnittet av den grå kärnsubstansen kan man urskilja ett främre och
ett bakre »horn» å vardera sidan.
Såsom centralorgan betraktad innehåller ryggmärgen ett antal
centra för vissa s. k. reflexrörelser, såsom urinkastningen, stolgången,
födsloarbetet m. fl. Såsom ledningsorgan hava vi att anse de vita
märgsträngarna; fram- och sidosträngarna (pyramidbanorna) leda
rörelseimpulserna, vilka gå i periferisk riktning från hjärnan till de
motoriska ryggmärgsnerverna och därifrån vidare till musklerna.
I de vita baksträngarna ledas sinnesförnimmelserna från huden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
