Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 NERVSJUKDOMARNA
avger grenar till trakten mellan stolgången och könsdelarne samt
till ändtarmen, blåsan och könsdelarne. Höftplexus utsänder bland
annat kroppens största nerv, höftnerven, som går genom stora
höftbenshålet till sätet och nedstiger å bakre sidan av låret, delar sig
i en vadbensnerv och en skenbensnerv för att förse lår, underben
och fot med allt finare nervgrenar.
Svansbensnerven, den minsta av alla ryggmärgsnerverna, bildar
även ett litet plexus, vars fyra eller fem grenar förlora sig i
omgivande muskulatur.
Nervsjukdomarna i allmänhet
Nervsjukdomarnas tecken bestå, såsom för övrigt vid alla
sjukdomar, i första hand i förändringar, som de till nerverna hörande
organens funktioner lida och dessa förändringar äro av kvantitativ
art, således visande antingen en nedsättning eller en stegring av
verksamheten. Enligt de ovan omtalade olika verkningssätten för
nerverna hänföra vi sålunda rubbningar på rörelseområdet vid
sjukdomar i det motoriska nervsystemet yttrande sig i förlamningar
eller kramp, störd verksamhet hos körtlarne o. s. v., rubbningar
inom det sensibla området med nedsatt eller ökad känslighet
(anesthesi eller hyperestesi) förändrade sinnesintryck 0o. s. v.
Då det skulle gå långt utom ramen för detta arbete att upptaga
alla de växlande sjukdomsbilder, som beröra det centrala och
periferiska nervsystemet, så vilja vi här inskränka oss till de viktigaste
och vanligaste nervsjukdomarna och söka att klargöra deras väsen
på grundvalen av den ovan lämnade redogörelsen för nervernas
byggnad och förrättningar. Samtidigt måste vi framhålla att våra
dagars forskning med framgång lyckats intränga i nervsjukdomarnes
förr ofta dunkla väsen och att de för den vetenskapligt bildade
läkaren med moderna hjälpmedel äro tillgängliga för diagnos och
behandling. Tyvärr svävar dock allmänheten ofta i stor villfarelse
och okunnighet just angående detta område, och de stackars
nervsjuka bliva ett lätt byte för en mängd geschäftmakare och
charlataner.
Nervösa och ängsliga personer borde kanske helst alls cj befatta
sig med att läsa en miängd avhandlingar om hjärn- och
nervsjukdomar, då de ofta på varje sida stöta på ett lidande, vars symtom
de genast tvcka sig spåra på sig själva. De borde hellre helt
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
