Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5300 NERVSJUKDOMARNA
arms och högra hands muskler fullständigt normalt, vägra dessa
muskler däremot strax att göra tjänst, då den ifrågavarande
per:enen skall börja att skriva. Man kan därför säga, att
skrivkrampen är ett liknande sjukligt tillstånd vid skrivning, som stamning
är vid tal.
I många fall är utan tvivel en överdriven skrivverksamhet
medverkande vid skrivkrampens uppkomst; de flesta av de med
sjukdomen behäftade äro just skrivare till yrket. Men därvid kunna
också vissa biomständigheter samtidigt inverka, vilka hava till följd
en särskilt stor eller ensidig muskelansträngning vid skrivningen
såsom dåliga (hårda eller spetsiga) pennor, olämplig ställning av
kroppen, dåligt underlag o. s. v. Kanske ännu viktigare än allt
detta är dock inflytandet av en allmänt nervös konstitution på
uppkomsten av skrivkrampen. Nästan alltid gäller det individer, som
hava »nervösa anlag» i släkten eller kanske till och med redan
nervösa symtom i andra riktningar, äro överansträngda, nedkomna
i avseende på sitt näringstillstånd, tryckta av sorger och bekymmer
o. s. v. Motsvarande sådana »nervösa» anlag hava också vid redan
förefintlig skrivkramp psykiska inverkningar såsom förlägenhet,
sinnesrörelser o. d. ett stort inflytande på den olika svåra graden
av skrivkrampens symtom. Mera sällan tyckas slutligen lokala
affektioner i handen eller armen, skador (stötar, slag m. m.),
svulster, inflammationer o. s. v. bidraga till skrivkrampens uppkomst.
Icke alltid men dock i övervägande flertalet fall yttrar sig
skrivkrampen i äkta kramptillstånd, vilka kunna uppträda på de
mångfaldigste sätt i fingrarna, handen eller armen (böjningar,
sträckningar o. s. v.). Härigenom tryckes pennan för hårt mot
papperet eller hoppar, sättes på orätt plats o. s. v., så att skrivningen är
försvårad eller omöjlig. I andra fall yltrar sig rubbningen mindre
i sådana spasmer än i »darrning» vid minsta försök att skriva eller
också en förlamningsliknande svaghet, så att pennan hotar att falla
ur handen. Mycket ofta har patienten också smärtor eller abnorma
förnimmelser (parestesier) på olika ställen i handen cller armen,
vilka ibland utgöra det besvärligaste obehaget.
Karaktäristiskt för skrivkrampen är nu, att dessa rubbningar icke
uppträda vid handens rörelser såsom sådana utan endast infinna
sig, då det gäller ett försök att skriva.
Behandlingen måste i första rummet slräva efter, att de ansträngda
musklerna och nerverna försättas i vila, och att skrivning möjligast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
