Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervsjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 NERVSJUKDOMARNA
Behandlingen består i gnidning av vadorna, passiv sträckning
eller böjning av fotleden m. m. För att förekomma krampen är
att iakttaga: undvikande av överansträngningar, förbättring av
blodcirkulationen i underbenen, högt läge med benen i bädden,
omsorgsfull lindning av underbenen, gummistrumpor, mild massage.
Ryggmärgssjukdomar
Ryggmärgslidande brukar man företrädesvis benämna en vwiss
bestämd sjukdom, som på vetenskapliga språket kallas tabes
dorsalis.
Tabes är också den vanligaste och viktigaste
ryggmärgssjukdomen. Numera vet man, att den sannolikt i alla fall sammanhänger
med en förut ådragen syfilis. Förr tillade man för uppkomsten av
denna sjukdom sexuella utsvävningar en stor betydelse. Dock är det
härvidlag säkerligen syfilitisk infektion, som är det avgörande.
Alkoholism kan säkerligen befordra sjukdomens utveckling.
Ryggmärgslidande hemsöker i synnerhet det manliga könet, men
inträder sällan före 30 års ålder.
Sjukdomen är en s. k. systemsjukdom, som visar sig angripa ett
gencmgående system av trådar i ryggmärgen, nämligen de ovan
omtalade baksträngarna, vilka småningom degenerera.
Tabes är ett eminent kroniskt lidande, som, om ej andra
mellankommande sjukdomar göra ett slut på livet, plägar vara i åratal
eller årtionden. Till bot kommer den aldrig, men då och då kunna
långa stillestånd inträda, och det kan dröja mycket länge, innan de
svåraste symtomen infinna sig.
Redan tidigt kan läkaren huvudsakligen på trenne symtom sluta
sig till, att det är fråga om denna fruktansvärda sjukdom. Först
är det de s. k. »lancinerande» smärtorna, som hava en alldeles
särskild karaktär, blixtaktigt genomsättande lemmarna än här och än
där. De kunna dock ibland hava en mera kontinuerlig, om
neuralsier påminnande karaktär. Ibland äro de utomordentligt häftiga.
Viktigt är att i tid igenkänna dessa symtom, mången gång gå de
länge och gälla såsom vanliga »reumatiska» smärtor både för
läkaren och den sjuke. Andra tidiga symtom äro pupillstelhet och
förlust av knäskålreflexerna. Den förra ger sig tillkänna genom
att pupillerna ej såsom normalt hastigt sammandraga sig, då
starkare ljus infaller i ögat; knäskålsreflexerna bestå diäri, att hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
