Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRNSVULSTER 5309
läge måste vara riktigt, så att andhämtning och blodomlopp äro
möjligast fria. Den noggrannaste renlighet måste iakttagas och
alla anstalter träffas, att ej liggsår må uppkomma. För en
regelbunden avföring bör sörjas genom lavemang (med vatten, olja
[200 kbem.], glycerin [5—10 kbem.]), milda avföringsmedel
(sammansatt lakritspulver, ricinolja m. fl.).
Så ofta ett syfilitiskt ursprung till slaganfallet kan misstänkas,
måste snarast möjligt en energisk kur mot denna sjukdom tillgripas,
och utsikterna till förlamningarnas återgång äro i så fall ganska goda.
För öÖvrigt söker man påverka de kvarstående förlamningarna
medelst sjukgymnastik, massage, elektricitet, bad o. s. v., men en
sådan behandling påbörjas ej förrän några veckor efter anfallet, för
att hjärnan må lämnas i ro efter anfallet.
För en människa, som en gång haft ett slaganfall, finnes alltid
faran för att ett sådant skall upprepas, och det är därför för henne
mycket viktigt att föra ett sunt och förståndigt levnadssätt, att
undvika alla exravaganser i mat och dryck, så väl som större
kroppsliga och andliga ansträngningar och sinnesrörelser.
Hjärnsvulster (hjärntumörer)
Angående uppkomsten av svulster i hjärnan veta vi, om vi bortse
från tuberkler och syfilitiska s. k. gummata, ej mer än att de ibland
tyckas utveckla sig efter yttre skador, såsom stötar eller slag å
skallen. Män äro också mera utsatta för hjärnsvulster än kvinnor.
Att avgöra befintligheten av en hjärnsvulst och bestämma dess
ungefärliga läge i hjärnan, är en av de svåraste diagnostiska
uppgifter som finnas, men med våra nutida vetenskapliga hjälpmedel
är det ej sällan en triumf för framstående diagnostiker och kirurger
att uppspåra och operativt angripa denna sjukdom.
Symtomen på en hjärntumör äro dels s. k. »härdsymtom», vilka
peka på, att en bestämd del av hjäran skadats i sina funktioner,
t. ex. förlamningar i vissa muskelgrupper, hudkänselns nedsättning
eller förlust å vissa områden, synrubbningar o. s. v.; dels är det
allmänna symtom i första hand, beroende på en tryckstegring
inom hjärnskålen. Sådana symtom äro huvudvärk, kräkning,
svindel, epileptiska krampanfall samt egendomliga för läkaren
igenkännliga förändringar i ögonbottnen (s. k. staspapill).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
