Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärnsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEURASTENI 519
Sjukdomen anses bero på, att kroppen genom sköldkörtelns
försvinnande berövas ett viktigt ämne, som annars avsöndras av denna
körtel, och det visar sig också, att genom oavbrutet bruk av ett
läkemedel, erhållet genom extrakt på sköldkörleln, betydlig och
varaktig förbättring ernås. Resultatet blir ungefär detsamma, om den
sjuke intager själva sköldkörteln rå eller torkad (1—2 stycken om
dagen) eller de av körteln framställda preparaten jodothyrin,
thyreoidin o. s. v. Sköldkörteln av kalv eller får plägar användas såväl
direkt som i form av nyssnämnda medel. Även vid korta avbrott
i dessa ämnens intagande återkomma genast myxödemets symtom.
Denna moderna s. k. organterapi, d. v. s. behandling genom
användande just av det organ, som genom sin otillräcklighet vållat
symtomen, har med framgång blivit försökt även vid andra
sjukdomar, t. ex. vid sjukdomar i äggstockarna, då »ooforin» (extrakt
på äggstockarna) givits. Säkerligen hava en del skenbart oviktiga
organ, såsom sköldkörteln, binjurarna m. fl. stor betydelse genom
avsöndring av någon inre för krtoppen viktig avsöndring av ännu
okänd natur.
Neurasteni
»Neurasteni» och »nervositet» är tvenne begrepp, vilka man nu
för tiden ofta får höra. Det är ingalunda någon lätt sak att giva
en bestämd definition på vad som menas med dessa namn, ej heller
att bestämt avgränsa vad som i cna fallet räknas under det
lindrigare begreppet »nervositet», i annat fall kallas »neurasteni»,
under vilket namn allvarsammare symtom böra föras, och i ett
tredje fall »hysteri», som skulle beteckna det djupaste lidandet i
denna väg. Dessa tre begrepp äro nämligen uttryck för olika svåra
grader av en mängd nervösa rubbningar, för vilka man icke kunnat
finna några som helst anatomiska förändringar, vilka kunna tänkas
ligga till grund för de sjukliga företcelserna. Huvudkännetecknet
på dessa »nervösa» sjukdomar är tvärtom, att det tyckes vara fråga
om en abnorm konstitutionell beskaffenhet, en sjuklig svaghet och
ömtålighet hos hela nervsystemet; det uttröttas abnormt lätt och
redan obetydliga nervretningar, vilka ej skulle vara besvärande för
friska nerver, visa sig i hög grad påverka ett neurasteniskt
nervsystem.
I de flesta fall gäller det personer, som hava ärvda »nervösa»
anlag: de tillhöra släkter, inom vilka nervsjukdomar i någon form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
