Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ögats sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576 ÖGATS SJUKDOMAR
Den vindögde har nästan aldrig före undersöknnigen en aning
om sin brist på samsyn och att hans öga är svagsynt eller blint.
Den skelande håller huvudet vanligen snett, och då det är fråga
om inåtskelning, vrider han det åt den friska sidan. Efter
operationen ser han, om synförmågan å det sjuka ögat är något så när, i
början dubbelbilder, men detta bortfaller snart åter.
Vid förlamning av ögonmusklerna uppstår en skelning, som till
skillnad från föregående endast visar sig, då den förlamade muskeln
vid ögats rörelse skulle trätt i verksamhet och således endast vid
vissa blickriktningar. Härvid uppträda också genast dubbelbilder
vilka försvinna, då ögat gör en rörelse, varvid den förlamade muskeln
normalt förbliver i vila. Dessa förlamningar kunna bero av många.
orsaker; de kunna vara reumatiska (förkylning, drag etc.) eller
uppträda efter difteri, hjärnsjukdomar m. m.; mycket ofta är orsaken
syfilis. .
Om orsaken är syfilis, bör naturligtvis genast en antiysfilitisk
behandling med kvicksilver och jodkalium inledas; reumatiska fall gå
ofta snart över (salicylsyrat natron eller aspirin), likaså de efter
difteri uppträdande; står åkomman i samband med en hjärn- eller
rervsjukdom äro naturligtvis utsikterna ej så goda.
Ögats refraktionsfel. Glasögon
För att en tydlig bild av ett föremål skall kunna framkallas i ögat
är det, såsom vi förut påpekat, nödvändigt att ljusstrålarna från
föremålet, som genom de ljusbrytande medierna i ögat, hornhinnan och
i främsta rummet linsen, erfara en brytning, samlas till en s. k.
brännpunkt på ögats näthinna. I ett normalt öga samlas strålarna från
föremål, belägna på längre avstånd än omkring 6 meter, just till en
sådan tydlig bild å näthinnan, utan att ögat behöver använda sin
ackommodation. Vid fixering av föremål, belägna närmare ögat än
6 meter, kan bilden hos det normala ögat på samma sätt bringas
att falla på näthinnan genom användande av ackommodationen,
d. v. s ögats förmåga att genom en muskelapparat föröka linsens
buktighet, så att ljusstrålarna brytas starkare. Ju närmare föremål
vi betrakta, desto mera anspänna vi ackommodationen, desto
buktigare göra vi linsen; vid blick i fjärran kunna vi åter genast slappa
ackommodationen, och sålunda anpassa (ackommodera) vi vårt öga
för alla olika avstånd, mot vilka vi rikta vår blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
