Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
huset. Det andra giftet lärer varit blott ett
konvenansparti å öfverstens sida, emedan han behöfde en sköterska
för barnen, dem hon nu likväl endast lär skämma bort.
Hushållet måtte hon ej alls förstå sig på eller bry sig om,
utan allt går vind för våg efter som tjenstefolket styr,
under det hon bara tänker på mamma derhemma, gamla
menniskan. Nej tack, min vän, detta besök skulle blott
göra mig sämre, och för öfrigt är det bäst att jag är hemma
hos min lilla Agnes, som i dag är rätt dålig." Och så
afreste brukspatronen ensam.
Vid framkomsten till Marielund förvånade han sig ej
litet öfver den förtrollning som han tyckte ägt rum på
denna plats, hvilken han förut endast sett som en vild
skogstrakt. Belägenheten var något upphöjd, så att den
lämpade sig för terrasser och de smakfullaste anläggningar.
Kanaler voro inledda från den lilla insjön ett stycke
derifrån, hvarest framdeles skulle blifva en park. Allt var
anlagdt uti italiensk stil, och man kunde märka, att
besparingar ej kommit i fråga, hvilket lyckligtvis ej heller
behöfdes för den förmögne ägaren, som nu på äldre dagar
tycktes vilja njuta af naturens lugn och goda. Under det
brukspatronen tog allt detta i betraktande, kom värden ut
och bad honom på det enträgnaste att stiga in, förnyande
deras för länge sedan gjorda bekantskap. Så kommo de
till sjelfva ändamålet med besöket, och sedan denna åmar
blifvit af handlad och i det närmaste afslutad, bad
öfversten sin gäst stanna qvar på en landtlig middag, och
införde honom så uti familjen.
Hade brukspatronen blifvit förvånad af hvad han sett
utanför, så var detta likväl intet emot hans förvåning öfver
det han fann inomhus, der han blott kunde upptäcka den
allra största harmoni, välvilja, öppenhet och kärlek mellan
familjens samtliga medlemmar. Frun, liten till växten, såg
i det hela obetydlig ut, men när hon började tala,
framlyste eld, lif och förstånd uti hennes beteende. Styfdottern
gjorde visst litet afbräck både i klädsel och hållning, men
uti inbördes kärlek, artighet och välvilja voro mor och
dotter hvarandra fullkomligt lika, och nästan som jemnåriga.
Gossarne voro utmärkt snälla, lifliga och uppmärksamma;
den äldste, Victor, var såsom han hade haft eld uti sig,
framförallt när mamma sade något,’ då han straxt blef ifrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>