Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettioförsta kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
godt att veta, till hvem jag har att vända mig, när det
blir några qvistiga frågor i affärerna." — "Och jag
likaledes i frågor ur högre regioner." Och så skiljdes de,
efter en öm omfamning, och skyndade hvardera till sina
göromål och bestyr.
Herr Lindsköld beklagade sig för sin svåger öfver
Emilia. "Den rara flickan," sade han—"ja visst borde jag
väl snarare beklaga mig öfver mig sjelf, som låter henne
taga ett sådant välde öfver mig! Det gör mig både
glad och sorgsen att se henne hafva en sådan likhet me’d
Cecilia, likvisst är hon mera bestämd och afgörande."
"Ja, men det behöfver du bättre nu än då. Hvad
är eljest som står på?"
Herr Lindsköld berättade, hvarom fråga varit, och
assessorn, mycket belåten dermed, bad honom ändtligen
följa sin dotters kloka råd, tilläggande, att "här jag, som
verkligen har dålig helsa, ändå måste hvarje dag gå på
mitt embetsrum, så kunde du väl orka gå på ett
sammanträde en eller två gånger i veckan. —Men närjagserdin
Emilia, kan jag inte låta bli att tänka på min Julie, som
jag har verkliga bekymmer för. Jag kan väl säga, att
hon är, jag hade så när sagt, öfversvämmad af beundrare
och tillbedjare. Det kommer väl af hennes fördelaktiga
utseende, som jag tror nästan tilltager; men lyckligtvis är
hon sjelf fullkomligt fri från all stolthet häröfver, likasom
från allt koketteri, kanske till en del derföre att hon allt
sedan barndomen varit van vid fjäs och smicker. Men
en vacker dag kan hon nog komma att fästa sig vid någon
af dessa lycksökare, som tro någon förmögenhet-vara att
vänta, och som, sedan hennes skonhet är förbi, se efter
någon friskare och nyare."
"Bry ej din hjerna med sådana tankar," sade herr
Lindsköld, "flickan är så förståndig, sansad och betänksam,
att du har ingenting att frukta, och sa har hon en mor som
— det kan jag säga, så syster min hon är — nog förstår
att se efter henne."
"Ja, men som jag likväl tycker ibland lägger bränder
under elden, genom att sjelf erkänna hennes skönhet och
tala om hennes beundrare."
"Ah, det, är mycket bättre, att hon ej är den enda
som tiger dermed, — ja det är då bättre att låta elden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
