- Project Runeberg -  Hemlif på landet /
139

(1871) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiofjerde kapitlet. - Trettiofemte kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Emilia att hennes samvetsgrannt]et var för stor; men
Julie sade blott: "åh, du skulle .tänkt på samma sätt, om
du varit i mitt ställe, derom är jag öfvertygad," — och
derpå kunde Emilia just ej gifva något svar. Emellertid
ansåg Julie sig ej kunna rigtigt vidkännas förbindelsen,
förr än hon träffat sina föräldrar och fått deras välsignelse;
men så fort hon hunnit hemta sig litet, ville hon sätta sig
ned och skrifva till dem, fullkomligt bikta sig och begära
absolution. Hon undanbad sig att gå in till middagen,
hvilken blef tyst, stilla och fåordig. Visst begagnade Eudolf
både gaffel och sked, men, som det tycktes, icke för att
äta med-, — han aflägsnade sig så fort han möjligtvis kunde,
och ville tillbringa eftermiddagen ensam på sitt rum. Om
aftonen samlades de väl alla, såsom vanligt, men det blef
obehagligt kallt emellan de älskande, — de voro nästan
förlägna för hvarandra. Julie ansåg sig, som sagdt, ej
verkligt trolofvad, hvilken känsla väl äfven något delades af
Eudolf, men dessutom ansåg han henne nästan såsom ett
heligt föremåj, hvilket han nätt och jemt vågade vidröra.
Likväl satt han hela aftonen med hennes hand sluten i sin,
men att föra den till sina läppar, det vågade han ej. Dagen
derefter hade varit bestämd för Eudolfs afresa till
Stockholm, men som det nu väl blifvit alltför uppskakande, blef
resan uppskjuten till följande dagen tidigt på morgonen.
Under förhandenvarande förhållanden var denna resa
behöflig och nästan omtyckt af alla.

Trettiofemte kapitlet.



När Eudolf kommit till Stockholm, besökte han
först Albert, hvilken han omfamnade så att denne sade
sig bestämdt . känna ett par refben krossas, hvarför han
komme att gifva honom räkning på läkarearvode. Sedan
gick han likaledes till Alfred, som hade litet starkare
kroppsbyggnad att • emotstå hans vänskapsyttringar, men
tillika var på ett annat sätt mottaglig för underrättelsen,
i det han nu lika djupt deltog i hans glädje, som förut i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:30:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemlif/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free