Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Prosten åker hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
på kvällarna gingo till sin sammankomst, mörkt folk
för oss, kanske inom sig fyllda av ljus. Men icke
vårt ljus? Nej. Och vem av oss var då sjuk och
vem var frisk? Och vilket är fördom? Två världar
och två folk, det är allt vad man kan säga. Två
solar och två dagrar, den ena varm och verklig, den
andra kall och ödslig. Men vilken var den verkliga,
och vilken var den ödsliga ? Vår värld för dem och
deras för oss.
»Det är sjukdom,» sade doktor Kallström, och
gick bort och kände på sin reskappa som han lagt
över en av skolbänkarna. »Det är sjukdom. Humöret.
Som en sa till mig, han var och sökte mig: jag tycker
allting ser likadant ut som den dan det var sol-
förmörkelse.»
»Var han religiös?» frågade doktor Helling, som
var där på samma gång — det var efter en obduktion.
Om han var religiös? Ja, han blev.
Blev han bra? frågade Helling.
Jagu blev han så. Likaså bra som både du och
jag, mer än det att han är läsare.
Vad talar I om, sa Prosten, som kom till nu,
efter att han stått och talat med en annan borta i
andra ändan av skolsalen. Det var en sex sju per-
soner samlade den gången, tror jag; för obduktionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
