Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Predikaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
västra stugugaveln och blicka begrundande framför
sig utan att ha något särskilt att titta på såvitt jag
kan se. Men annars finns där i synfältet en trumla
som står på ett hörn av samma gräsmatta, vilken
väster om trädgården övergår i den djupfriska blekan, i
dag berövad sina tio linneräckor och sina otaliga
räckepinnar. Och på trumlan en ung man fingrande
på ett dragspel, som jag i jåns såg en av drängarna
på skämt langa ut till några ungdomar. Nu finns
ingen mänska i den kanten mer än den unge mannen,
som jag väl känner, son till honom med det fina väg-
stycket. Där sitter han på trumlestången och spelar
mycket tyst för sig själv och lägger örat till som om
där var något märkvärdigt inne i bälgen — och vem
kommer icke i detsamma borta från blekan om icke en
flicka, och det en smidig och nätt en, springande i
behaglig fart, rakt förbi trumlan, där hon lika be-
hagligt hejdade sig. Det var blott en liten minutsdel
innan hon åter gled vidare och endast så mycket av
ett leende som det svagaste skimmer en kamera kan
uppta, men när jag stunden efter passerade Per Knuts-
son, nickade han åt mig, medan han log för sig själv,
som han gjorde ibland; »Sa nätt, sa nätt sa. Skulle
passa rent förträffeligt. »
Det här mötet hade emellertid sin särskilda lilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
