Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Mannarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
du haft din hand inne i deras bo innanför takläktetf
Har du stått bland korna sen du gett dem halmen
och du ställt ovandörren jämnt så mycket pa glänt att
ett par snökorn kunna virvlas inf
Jag säger som doktor Helling, när han stod pa
vår trappa och skulle stiga på vagnen, och det var
just, efter vad jag vid mognare år förnummit, dagen
efter ett av hans mest prisade champagnekåserier på
borgmästarens middag — jo, som sagt, när han stod
på vår trappa och såg sig om pa den lördagssopade
gården, just en sådan där nätt snökornsdag, och fick
lust att gå ner och se på kreaturen. Om sadant roade
honom? Jo, sa han, nån gång, jag behöver liksom
lukta kostall.
Nej, du skall inte locka mina kajor långt bort.
De göra sina utflykter, men vid sockengränsen lämna
de dig. Gå du ut i stora världen, men vi ha våra
tusen stora ting där hemma, som endast vi första
oss på.
Om jag kunde fundera ut för övrigt hur våra
kajor hade det de åren kyrkan byggdes. Eller vad
tid det var man fällde de stora almarna kring gamla
kyrkogården och vi hängde och gungade bland gre-
narna. Samma år som kyrkan revsf Det stämmer
inte. För den revs när det var fågelägg, men när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
