Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Storemor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
övertag hade hennes friare sannolikt ingen aning om
utan gjorde sitt bästa inför de sänkta ögonen och,
som de trodde, det bävande hjärtat.
Må man förlåta mig utvikningen, men jag har en
gång hört en tredding påstå att han inte kunde lukta,
varken vid det tillfället eller annars, och det var han
så stolt och själaglad över, att tjänstepojken och vi
andra under några dagar gingo och tänkte på det som
ett stort privilegium, som alltid i nagon mån kunde ha
sin betydelse för ett heroiskt liv. Det kan se ut som
om jag vore småaktigt angelägen att komma Store-
mor till livs — men det är just vad jag vill. Jag
har sett mig så förargad på både henne och Sjålla
många gånger, så jag tänker inte försumma nagot
tillfälle till kritik, och en av Storemors skräpigheter
tycker jag just är den, att bestämt alla människor
lukta lika för henne. Där kommer till exempel vår
präktiga mor Pernilla, smal, senig, lättför kvinna,
fyrtifem år gammal, flink i psalmboken liksom i allt
världsligt — kommer gåendes pa vägen med sin sticke-
strumpa och med nystanet inklämt under armen, på
väg till Storemor naturligtvis, ty annars hade vi ju
icke med henne att göra i denna stunden; gar och
tänker riktigt noga efter, om hon har något nytt att
tala om för Storemor, sådant lovligt nytt som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
