Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Storemor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag här nämnt vet jag ingen jag skulle kunna tro oni
det. Men annars går det väl oss i allmänhet så, att
vi en tid äro närmare solen och så svänga långt långt
bort, så att ingen, som finge syn på oss, skulle
kunna gissa var vi ha hemma — och så om igen och
en sväng nära centrum, kanske först på gamla dar.
Det var väl den passagen Per Siversson gick och
väntade på, men vad Storemor beträffar undrar jag
ändå, om inte hon gick efter parabelns lag. Det är
så litet som gör det: ellipsens båge kommer att öppna
sig lite för mycket, ett litet känn bara, så böjer banan
icke tillbaka igen utan går utåt, utåt, eller kanske
fattas av ett annat centrum och börjar gå runt där.
Som biolog .., men jag har icke tid till så mycken
vetenskap, du ser ju själv hur det kan vara. Där har
du de sju Snappgårdsbarnen, fyra ljusa efter far, tre
mörka efter mor, några feta efter far, några magra
efter mor. Nå, ljusa och mörka förbli de då i hela sitt
liv, men när de ljusa bli magra emellanåt, så likna de
mor, och när de mörka bli feta, så likna de far. Hur
det går med själen under tiden, vet jag icke, emedan
jag icke känner dem nog.
Ju mer jag betänker dessa och hundra andra för-
vandlingsmöjligheter, som vetenskapen ger anvisning
på, dess mer borde jag egentligen känna mig över-
12. — Hemrnabyarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
