Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Storemor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
il! 3;;;
ffiffîi’ï-fkifij
MBSg
192
Men när jag ligger i min morgonvaka, spekulerar
jag inte mycket, utan låter tankarna komma för mig
och gå som de vilja, hör första tåget komma pustande
i natten, ser Per Ståstdräng gå med lyktan från
drängkammaren till stallen, så ett, så ett annat. Så
ser jag då Storemor sitta och skina liksom på en
tron, stor och väldig och glänsande i sin persiska
sjal — och väl att märka, detta är icke som jag
drömmer, utan alldeles som när jag ser Per Ståst-
dräng och lyktan.
Storemor, StoremorI ropas det i världsrymden
nånstans, men det är väl min egen tunga som ligger
och rör på sig. Storemor! ljuder det som om någon
ropade i örat på henne med basunaröst. Men Store-
mor sitter lika majestätisk och rör sig icke. Och vad
skulle hon röra sig för! Hon sitter där och ser så stinnt,
som jag sett henne många gånger göra, och hela
världen är hennes skröplighetsmuseum. Ser så att
hon blir stel i blicken och man riktigt blir rädd att
Storemor skall bli borta. Och Storemor blir så väldig
och hon tyckes mig fylla halva världen.
Detta är inte Sankte Per som ropar så, det är
ingen gubbröst utan en väldig en, var den då kom-
mer ifrån . ..
Nu är att märka, att jag ofta tänkt mig höra en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
