Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Slungaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
hennes och sti stora och tänkande, spörjande och
stränga utan att anklaga.
Men, sona sagt, varför skulle du veta precis i detalj
hur därmed förhöll sig?
Jag nämnde svärmodern, ty hon är huvudpersonen.
Den unga hustrun själv var där ingenting ont med.
»Hon är snäll, hon är säkert snäll,» tänkte systern
inom sig, när de gingo där omkring i trädgården, en
av de första dagarna efter bröllopet. Dessa förväntans-
fulla marsdagar! Ännu äro icke trädgårdarna komna
under räfsan. Det knäpper under foten emellanåt av
en liten kvist som legat där under vintern. Råkorna
äro där, men löven icke, och man ser ännu rätt
bra mellan träden och genom häckarna ut till de andra
gårdarna och ser de bara grenarna i deras verkliga
form, ända upp i toppen, där råkorna sitta och gunga
och sola sig. Tankarna också, som de komma och
gå, fattas av rytmen, bäras en sekund av de långdragna
kråklätena och dö bort i en maklig känsla av värme.
Systern ville så gärna ha några av påskliljorna här-
ifrån. De ha inte så många själv och ha inte fått
sin nya trädgård riktigt i ordning ännu. Och så har
hon inom sig en varm lust att få just dessa hemifrån
som ett avsked. Det får hon gärna, naturligtvis.
Svägerskan hjälper henne själv att plocka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
