Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Glöm icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
tionden sedan Kistena lades i grav, men det ser ut
som om hennes ljusa ande mer och mer fått insteg
hos Bertel. Jag säger som mor Cecilia: det är hon
som rår. Och det är ju så allt som oftast, om det nu
kan vara till tröst för fäder och mödrar när de gå
bort, att först då få de mest makt och deras vilja blir
en lag mycket mer än förr, och allt som görs, sker
under deras ögon. Men Kistena härskar nu som förr
endast med måtta. Den gamla stugulängan ligger där
den låg, ehuru förkortad med några spännen, och i
den blir Bertel boende tills han skall bäras ut genom
samma dörr som Kistena. Men uppe på backen, just
där Kistena stod och såg mot sjön, där ligger den
nya längan, och där bor sonen, ty det är han som
nu har gården. Det är en lust att se för övrigt, vad
det blivit för en trevlig man av denne sonen, pigg i
ögonen som Kistena själv, men lika lugn som fadern.
Jag har också hört, att han lika bra som Bertel kan
säga ifrån vad han icke vill gå in pa, men han lär
vara betydligt kvickare än denne till att fundera ut
sådant som det kan vara lönt att säga ja till.
Drömmen är slut — men ack, det var mycket vi
icke hunno med. Jag har ju icke ens varit vid sjön,
och jag minns icke om jag nagon gang visat den för
dig sommarblå. Och ej heller har jag visat den där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
