Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Glöm icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Hm, säger han för sig själv och 1er och virrar
på sitt huvud, något gråsprängt numera.
Jo, säger han så och ser på mig, i dag för åtta
dar sen var jag här. Det var sista gången, och det
var ju så, att man såg det lackade mot slutet. Jo,
då ligger han där med lite klöver i händerna på säng-
täcket, och nån kornax. Hans syster hade fått gå
ut och ta in lite sådant — mintro, en ligger väl och
tänker allehanda, när det står så till. Det står vackert,
säger jag till honom, allting i år — precis som jag
sa nu till dig. Ja, di säjer det, sa han. Du kan ta
mig om ryggen, sa han så, och lyfta lite, så kanske
jag kan se ut i klöverna. Och så höll jag han en
stund, så han nätt och jämnt kunde se genom fönstret
— och det var väl med det sista han såg.
Men inte en klagan. Inte ett dugg. Lika säker
alltid. Om han skulle hålla ut med de sista på ett
kalas eller vad som helst, i alla väder, och likaså nu
när han skulle dö. Inte muck. Hålla parollen och
därmed väl — slöt Per Knutsson med en melankolisk
glimt över mustascherna.
Och vad skall en säj vid ett sådant tillfälle, fort-
satte han om en stund. Där satt jag som en bobbe,
och sen fram och tillbaka från fönstret och till kakel-
ugnen och tyckte äntligen jag skulle ha fram nånting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
