Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- KAP. II. Ett hem utan solsken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. II.
Ett hem utan solsken.
Morgonsolen gjorde allt, hvad hon kunde för att
tränga sig in genom de små oklara rutorna i
fiskare Bellins lilla stuga. De bleka strålarne spredo sig
lekande öfver de sofvandes anleten, liksom för att väcka
dem till den nya dagen och på sitt tysta men vältaliga
språk påminna dem om, att ’Herrens nåd är hvarje
morgon ny’. Men ännu hade detta icke lyckats för de små
vänliga budbärarne — om icke med den enda vakna
inne i det tysta rummet, nämligen lilla Nina, som redan
länge af sin svaghet och sina krämpor hållits vaken.
Hennes mörka, drömmande ögon voro nu fästade
på de underliga figurer, som takdroppet bildat i det
fordom hvita, nu nedrökta taket. Det utgjorde den lillas
yppersta, ja nästan enda förströelse att ligga och betrakta
dessa oregelbundna droppfläckar. Huru många långa
och glädjelösa dagar hade hon ej tillbragt på sitt hårda
plågoläger, ofta ensam i den ruskiga stugan! Då var
hennes enda sysselsättning den att ligga och stirra i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hemmetss/0024.html
