- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
100

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. IX. Solen bakom moln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sinnet är fylldt med dess giftiga och förrädiska gyckelbilder
får och kan Guds helige ande icke utföra sitt verk att
pånyttföda och helga hjärtat. Man är under denna
lögnens gyllene boja alldeles oskicklig att tänka i allvarliga
ämnen, med ett ord, att gifva sanningen rätt.«

«Du öfverdrifver, tvärt emot din egen försäkran
nyss!« sade Fina efter att en stund hafva öfvervägt
broderns ord. «Ingen har kunnat tänka mera i allvarliga
ämnen, än jag har gjort, och när dessa tankar ha blifvit
mig outhärdliga, har det varit mig en verklig lisa att
hafva en god roman såsom afledare för de mörka
tankarne. Jag har då, för en stund åtminstone, glömt, huru
hårdt ödet alltid handskats med mig.«

Johan lade handen öfver sin bleka panna och syntes
en stund vara försänkt i smärtsamma tankar, hvarefter
han återtog:

«Hvad du nyss sade, min egen syster, bevisar mer
än alla mina skäl, huru falska föreställningar
romanläsningen skapar, i synnerhet då det gäller Gud och
gudomliga ting. Att kalla en kärleksrik och nådig Gud för ett
hårdt öde, att finna tankarne i allvarliga ting mörka och
outhärdliga är efter min ringa insikt en rätt giftig frukt
af romanläsningen. Och att söka tröst och lisa i denna
läsning tyckes mig vara ungefär sak samma, som att en
stackars drinkare söker glömska af sitt elände i
brännvinsglaset.«

«Dina bilder och liknelser blifva allt mer och mer
smickrande för mig. Jag förstår nu, att jag i ditt
omdöme står precis på samma ståndpunkt som pappa
ja, hvarför icke ännu ett steg lägre?«

«Min afsikt var heller icke att tala smickrets utan
sanningens språk«, genmälde brodern allvarsamt, «och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:33:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemmetss/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free