Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. IX. Solen bakom moln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
«Och om Gud handlade med henne efter förtjänst,
hvad lön hade hon att vänta af synden?»
«Syndens lön är döden», svarade Fina efter en stunds
begrundande.
«Och hvem har väl afkunnat en sådan dom?«
frågade brodern åter och fäste en forskande blick på sin
syster.
«Gud själf, naturligtvis... «
«Så är det, och denna Guds dom hvilade öfver
henne, så länge hon sorglös och gudsförgäten fortsatte
sitt syndalif. Men då hon i Guds ords ljus fått se, i
hvilken afgrund synden störtat henne, och hon
förkrossad och gråtande tog sin tillflykt till Jesu fötter,
stadfäste han väl öfver henne denna dom: Syndens lön är
döden?«
«Nej, han sade: ’Synderna förlåtas dig. Din tro
hafver frälst dig; gå med frid.’«
«Och huru tyckte hon väl sedan om den Herren,
som förlät henne de många synderna?«
«Hon älskade honom mycket!« svarade åter Fina,
och det låg värma och rörelse i svaret.
«Se, på den vägen lära vi att älska vår Jesus. Först
på allvar låta domen drabba vårt hjärta, men sedan gå
fram med densamma till honom, som är kommen att
uppsöka och frälsa det förtappade, för att blifva frisagd
och lycklig. Är icke detta skönt, syster Fina?«
«Jo, ack jo«, svarade Fina med en djup suck. «Jag
tänker, att synderskan var mycket glad.»
«Ja, säkert mycket mera glad än fariseen Simon i
all sin egen fromhet. Men — du suckade så tungt...«
«Ja, jag tycker mig finna en slående likhet emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
