Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peilglassruter. Drakter og kjoler — skotøi og
strømper. Folk i gaten, fullt med velklædde
folk. Høie hus med gardiner og blomster i vinduene ..
Hun var i byen igjen. Langsomt gikk hun opover
mot hjemmet, skiftet kofferten over i den andre
hånden, blev ikke trett av å se. På toppen av Ram-
stadbakken lyste det i murene på fabrikken. Syv
dager hadde hun vært borte; syv døgn. Det var
vel heller en levetid! —
Moren satt alene i stuen, da hun kom. Solen
stod skrå inn gjennem rutene; på bordet lå bibelen
opslått, med brillene åpne over bladet. Hun stanste
på dørstokken. «Morn, mor.»
Kari Hustad reiste hodet; den lange overleben
skalv til. «Så du har kommet? Jeg har hatt som en
vent på dig sia igår» —
Hun stilte fra sig kofferten, gikk bort og gav
moren hånden og satte sig på stolen midt imot henne.
«Det blev storm. Jeg kunde ikke få båt over om
mandagen. Du har greid dig, da, imens jeg var
borte?»
Kari svarte ikke. En dyp glød fylte de mørke
øinene, mens hun så på datteren.” Stille sa hun:
«Og nå har du vært på øian, ba’n» :
. Karen Anna snudde ansiktet bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>