Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pnyx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kriton.
O tala icke så, Demosthenes!
Än är väl icke slut med allt vårt hopp.
DEMOSTHENES.
Du ser väl sjelf, hur liknöjdhet och feghet
A ena sidan herrska och å andra
En gruflig- råhet,, parad hop med afund,
Som slår med blindhet viljans goda mening.
Till råga på eländet har jag nyss
Utaf harmosten Kleobulos fått
Det budskap, att ej Sparta skickar hjelp,
Då ej Athenai ändå räddas kan.
Derför, min goda Kriton, fyll din pligt
Den sista gången kanske här i lifvet;
Invig åt Hades denna skaras lif,
Som vill i striden gifva dem till offer
At fosterlandets ära.
KRITON.
Ack, det är
En sorglig pligt, men skön ändock. Ty vet,
Jag har i dag fått svar af offerdjuren,
Att uti döden oss odödligheten
Skall följa i vårt sista företag.
Och derför träden fram, I ynglingar,
Som re’n bekransat er till offret.
(Eu skara festligt klädda och bekransade ynglingar tråder fram. Kriton
lyfter händerna mot himlen och fortfar:)
Fader
Kroniou, du som menskors öden styr,
Du, moder Gaia, och du, Helios,
Som allting ser, I underjordiske,
Som döma skolen alla hädangångne,
O, våren vittnen I till det förbund,
Som dessa ädla ynglingar i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
