Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ARVIDSJAUR
Olai vet man för öfrigt endast, att han af ärkebiskop Peder Kenicius
förordnades till annor lägenhet, obekant hvilken, samt att han af sin son
Lars Larsson, lappfogde öfver Luleålapparna, köpte ett hemman i
Öjebyn i Piteå, hvarå han på tinget 1614 begärde fasta.
Först genom kgl. br. 24 sept. 1640 blef Piteå lappmark för alltid skild från
moderförsamlingen och till en början uppdelad i fyra pastorat. (Se Arjeplog.) Arvidsjaurs
här skildrade förhistoria ger förklaringen till, att dess då utnämnde kyrkoherde
omedelbart kunde tillträda och mottaga kyrka och inventarium, under det man i de öfriga
församlingarna först måste skrida till kyrkobyggnad. Pastoratets senare historia
kan i korthet sammanfattas så, att till underlättande af gudstjänstutöfningen för
de vid Nasafjälls bruksrörelse anställda formännen tvenne kapell uppbyggdes åren
1645—491 på vägen mellan silfverhvttan och Piteå, det ena vid Ajvaviken, det andra
vid Gràträsk, som ock cn tid kom att blifva Arvidsjaurs pastorers boställsort. De
bodde sålunda i Gràträsk mellan åren 1649—62, men återflyttade efter silfverbrukets
nedläggande till Arvidsjaurs kyrkoplats. Enligt kgl. resolution 5 jan. 1696 skulle
Arvidsjaur läggas som annex under Arjeplog, hvilket skedde först år 1700, men
återfick sin rätt som egen församling genom kgl. br. 26 juni 1734.
Den första år 1607 färdigbyggda kyrkan blef såsom bristfällig ersatt med en ny
träkyrka, som grundlades 1691, men invigdes först 10 jan. 1704. Liksom prästgården
låg den på en steril plats af hård stenbunden jordmån och på alla sidor omgifven af
myrar, så att ingen säd kunde växa och komma till mognad, hvarför ingen mer än
pastor bodde vid kyrkan. Sådan klagan anföres i handlingar från 1700-talets slut.
En ny kyrka uppfördes på annat ställe å en höjd sydväst om kyrksjön och
fullbordades 1826, men har ersatts af en ännu nyare, uppförd på samma plats med användning
af brukbara materialer från den förra.
Af de båda på 1640-talet uppförda kapellen vid Afvaviken och Gràträsk är det
förstnämnda alldeles försvunnet. Lämningar af det senare, om hvars ålder och
prästerliga betjäning uppgifterna hittills varit sväfvande, finnas ännu kvar.5
Från senare tid förskrifver sig Malå kapell, som år 1851 uppfördes och 1862
erhöll sin första kapellpredikant. Genom kgl. brefvet 30 dec. 1S80 af söndrades denna
kapellförsamling från Arvidsjaur såsom eget pastorat. Se Malå.
Från 1640, då Arvidsjaurs pastorsserie återupptages, ha följande varit
PASTORER.
2. Anders Petri Lundius (1640—49), född lapp. Inskrefs
såsom stud i Upsala i aug. 1633. Enl. ett bref från Upsala domkapitel
af d. 20 okt. 1640 var med befallningsmännens inrådande så ärnat, »att
1 Enl. Västerbottens Landsböcker för dessa är (KA.)
2 /-’. IV. Svenonius har i Sv. Turistf. årsskrift 1907 beskrifvit och afbildat det gamla
Gråträskkapellets rester. Ännu på 1830-talet benämnes ett par lägenheter i Gråträsk Präst-
ängen och Prästmyren (Kb.). Någon Ingevald kan icke, som Tunæus och Grape uppgifva,
ha varit präst här 1641.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
