Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERNÖSAND 345
afled i Hsand 12 jan. 1641 (Hdmh.) och begrofs i södra koret af Hsands
stads kyrka under en väl huggen sten.
G. 1614 m. Anna Nilsdotter, dotter till lagläsaren i Ångermanland Nils
Bengtson och hans hustru Elisabet. I febr. 1641 inlade Hsands församling en anhållan,
att änkans nådàr måtte förlängas efter hennes sal. man länge tjänt där i
församlingen och allenast på tu års tid fått hel pastorats rättighet för den orsak, att hans
antecessor, som intill den tiden lefde och då först blef död, hafver en stor del af
hans ordentliga lön uppburit. Sent: »Thet skall stå i betänkjande, intill des ny
pastor kommer tijt, och tå får man see huru bliffua kan». — Hon begärde 8S/s
1646 frihet på de säl. jord i Giäresta, utaf hvilka hon eljest ej förmådde
kronans utlagor præstera. Fick landshöfd. Hans Strijks frisedel s. d. (GLA
Diarium 1646).
Af barnen: Petrus Linnerius, rektor i Hsands skola, teol. lektor, sist
khde i Skellefteå; Karin Linneria, g. t) 1654 m. landtmät., sedan
kronobefalln.-man Jacob Stenklyft, 2) g. m. khden Ol. Hosselius i Nätra; Nils Lind,
borgmästare i Sundsvall; Jon Jonsson Lind, råd- och handelsman i Hsand;
en dotter, g. m. khden Lars Sidenius i Sidensjö i hans i:sta gifte; en dotter,
förmodligen g. m. rådmannen i Öregrund, Georg VVintz; en dotter, äfven
förmodligen g. m. kronobefallningsmannen Anders P:son Tegman i Umeå;
en dotter, g. m. konrektorn, sedan khden i Gudmundrå, Magnus Wallenius
i hans 1. gifte.
Tr.: Disputatio ordinaria theologica III De mundo, præs. Joh. Rudbeckius. Sthm
1611. — Theses de prædestinatione, præs. J. C. Leiueus, Ups. 1614. — Latinska
gratulationsverser i Ericus Olai Niurcnii och Roland Olai Buræi disputationer i6n. —
6. Christopher Laur. Austrædius (1643—49); kallad af prosten
Olaus Petri Njurenius i Umeå till kaplan, icke så mycket för kyrkotjänstens
skull, utan för att göra prosten bistånd in oeconomia, blef af Upsala
domkapitel i skrifvelse 14 okt. 1641 föreslagen till khde i Hsands stad efter den
aflidne Jonas Petri Linnerius. I det vitsord, som Umeå socknebor utfärdat
för honom, betyga de »att han öfver 20 års tid varit deras predikant och
kaplan och med flit och nit predikat och förkunnat Guds heliga ord rent
och klart etc. och christliga läran i dess hufvudstycken enl. Luth.
Cathe-cismo så alfvarligen både med förklarande och förhörande drifvit, att de
stor orsak haft att tacka den altsvoldige Gud för sin stora nåde; derhos
dem med ett sedigt, skickeligit, nöktert och alf varsam t lefverne föregått,
att han altid varit dem i mångahanda måtto en god eftersyn». (Uda E.
III 14 a.) Han erhöll kgl. fullmakt som khde i Hsand 19 okt. 1641 och
tillträdde förmodl. 1643. Dà det tilltänkta landshöfdingeresidenset år 1647
skulle uppbyggas i Hsand — detta projekt kom ej till utförande — utlades
därtill, enl. stadens beslut 3 juli 1647, 6 tomter, och däribland en, på hvilken
khdens vällärde herr Christophers sjöbod stod, tre bodar tillhopa. I stället
erhöll han en annan tomt, hvarjämte staden skulle hjälpa att flytta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
