Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
KAUTOKKINO
sitt lörslag om en kyrkobyggnad i Kautokeino lappförsaniling, eftersom der ingen
kyrckia ähr. uthan predikas ocli administreres sacramenterna i ett gammalt pörte;
skattandes högnödigt, att där ett vederbörligit huus till Gudztienstens förrättande
upprättes».1 Denna kyrka kom emellertid ej till stånd förrän år 1701, då den under
länsman Rasmus Nilssons »flitige beställning» uppfördes af borgaren Christiern
Jacobsson Antilius som byggmästare och efter landshöfdingen Gustaf Douglas’ order
blef kallad S:te Carl (!). Den invigdes 11 febr. 1703 af prosten i Piteå Christophorus
Anzenius »under dåvarande kyrkoherden Andreas Tornensis tid». Till dess och
Utsjoki kyrkas uppbyggande hade Carl XI förärat 300 dlr silfvermynt.®
Ungefär vid samma tid uppfördes vid Utsjoki, ett biflöde till Tana älf, 30 mil
längre österut, en annexkyrka, elit pastor i Kautokeino plägade resa allenast en gång
om vintern och där dröja en vecka, hvarunder han hvarje dag förrättade sina
ämbets-sysslor. Dessemellan brukade klockaren läsa ur en finsk postilla, så ofta
församlings-borna infunno sig till kyrkan. I’å liög befallning byggdes år 1726 ett skolhus vid
I tsjoki annex, men i brist på medel hade ej skolbetjänte kunnat därtill förordnas
eller disciplar antagas, hvarför skolhusen, enligt konsistorii relation till
Lappmarksdirektionen 16 apr. 1740 »såsom obebodda stående nu efter banden
förderfvas och bofällige varda». Skolmästartjänsten besattes 1743, men skolan indrogs
redan 1750.’
Vid Masi, längre ned utefter Alten älf, byggde danska regeringen år 1721 ett
kapell, som sedermera nedlades, då vid Karasjoki ett nytt kapell i pastoratets östra
del 1778 uppfördes och inventarierna från Masi dit öfverbringades. Först 1873
blef Karasjoki afsöndradt från Kautokeino som eget gäll.4
Kautokeino fick en kort tillvaro som pastorat inom Hsands stift. Vid
gränsregleringen med Danmark år 1751 afträddes hela moderförsamlingen till Norge genom
de svenska ombudens efterlåtenhet." Några år förut, nämligen 1747, hade Utsjoki
annex öfverförts till Abo stift för att bilda ett eget pastorat med annexet Enare,
som sedan 1639 varit kapell under Kusanio finska församling.
Samma år, som bestämmelsen om Kautokeinos afträdelse till Norge fastställdes.
1 Därmed rättas de af Hulphers och Grape lämnade uppgifterna, att kyrkan i
Kautokeino uppförts 1673, resp. 1674.
* »Ur Kautokeinos kyrkräkcnskapsbok 1703—-1791», nu förvarad i Trondhjems
stiftsarkiv, och cxccrperad af khden K. Nissen i Karasjoki. (Se Is. Fellman. Handl. och uppsatser
ang. finska lappmarken. D. 3. Hfors 1912, s. 403 ff.)
’ E. Haller, Sv. kyrkans mission i lappmarken, s. 115.
4 Is. Fellman, ib. D. 3, s. 406.
1 Med anledning häraf ingingo några Torneåborgarc till svenska regeringen med
klagomål öfver att de beröfvats sina gamla handelsrättigheter i Kautokeino och Aviovara, hvilka
byar de förmenade vara en urgammal svensk tillhörighet. Då klagoskriften 29 okt. 1751
föredrogs i rådskammaren, bemöttes den af kanslipresidenten Tessin med högst egendomliga
statsmannaskäl: De omstridda områdena fann hau ej vara af större betydelse. 1 Sverige fann»
ännu så mycken ouppodlad jord, att det torde räcka mer än en mansålder, och den sista,
som toges i besittning, vore tvifvelsutan lappmarkens. För öfrigt kunde man näppeligen
göra sig förhoppning om att en ständig fred tvenne angränsande makter emellan så länge
komme att bibehållas, och ifall krig utbröte, funnes alltid möjlighet att reparera den skada,
som gjorts (se N. linavahl, Sverige o. Finnmarken, s. 256, med hänvisning till Rådsprot. i
Utrikesärenden 1751).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>