Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;82
LIT
hans hustru »skogkielling» och dottern »en skörungh», men på åtskilligas
förbön efterlät han bägge sakerna. Vid följande årets ting 1622 i
landsherrens närvaro ställde khden till sin församling en fråga, om någon hade
att beklaga sig öfver honom för ord eller gärningar i eller utoin kyrkan,
och om han icke rätteligen predikat och lärt dem Guds ord och utdelt
sakramenten, hvarpå de svarade sig icke hafva något att beskylla honom
för. Därpå vände han sig till landsherren och bad ödmjukligen, att han
måtte hjälpa honom till någon lägenhet i Norge, ty han ville ingalunda
stanna här hos detta falska folk, som icke kunde fördraga någon dansk
man, utan endast infödda eller svenskar, hvilka kunde dölja sin
skalk-het. Till Lits höstting 17 okt. 1623 hade äfven klagomål inkommit, att
då en bonde Peder gått in i sakristian och begärt aflösning, pastor Jacob
Jensen med gråtande tårar sagt: »Du och dine stalbrödre haffve forfulldt
och forachtet mig fremmed Månd siden jeg hid komb, saa Gud aff himmelen
skal opwecke sin wredethegen och straffe Eder derföre». Han blef
fördenskull stämd för kapitlet i Trondhjem, och som han ansåg sig icke kunna
bemöta socknebornas klagomål, uppsade han på landsherrens och biskopens
råd och samtycke sin prästerliga tjänst i Lit och återlämnade frivilligt sitt
kollationsbref för att förskonas från domen. I ett bref från Trondhjem
i juli 1624 underrättar han Lits församling härom och tackar dem för
allt godt och beder, att hvad å ömse sidor kan vara feladt måtte förglömmas
och förlåtas. Hans vidare öden äro ej kända. (Jdb.)
15. Salomon Laurent» Blix (1624—38), son till khden Lars
Blix i Undersåker; var komminister i Strindens gäll i Norge 1619 och
kom hit omedelbart efter företrädarens uppsägelse. De senare åren var
han landsprost och visiterade i denna egenskap i Hammerdal 10 sept.
1637, då han klarerade en trolofning, som skett i förbjudna leder. Han
afled 1638.
G. "/i 1626 m. Lavina Dahl, änka efter en »ritmester» (Erlandsen,
Trondhjems Stifts Presterskap I s. 167). Mon erhöll genom drottn. Christinas bref
so/10 ’65° ett sitt hemman Hy i Lits socken, som hon àbodde, kvitt och fritt,
och lefde ännu 1665, då hon deltog i ett ståtligare kalas i Ovikens prästgård
29 febr., hvarunder en korporal vid Jämtlands kavalleri blef nedstucken af en
löjtnant Wandtskier. Vid ransakningen uppträdde hon som vittne.
En son Lars Salomonsson ägde och bebodde hemmanet By. Han hade cn
dotter Kerstin, hvilken som änka afled i mars 1760 83-årig.
16. Hans Claudius Klockovius (1639—81). f. på 1590-talet i
Mecklenburg men uppfostrad i Danmark; student i Köpenhamn, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
