Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDMALING
345
NORDMALING.
(Ångermanland, nu till Västerbottens södra kontrakt.)
Sedan gammalt tillhörande landskapet Ångermanland och Västernorrlands
län öfverflyttades Nordmalings socken genom Kgl. kungörelse 21 maj 1810 i
administrativt hänseende till Västerbottens län. Dess ecklcsiastiska samhörighet med
Ångermanlands nordöstra kontrakt bibehölls emellertid intill delningen af Hsands
stift 1904, då Nordmaling kom att hänföras till Luleå stift såsom dess sydligaste
församling. Den utgör ett bland de få medeltida pastorat i Norrland, hvilkas
tillkomsttid ganska noggrant kan fixeras. Ursprungligen en del af Grundsunda1 utbröts
socknen omkring 1480 till eget gäll, som till en början gick under benämningen Nya
kirkia (se khden n. 1). Det nuvarande namnet, som under formen Nordan mal in ge
först framträder i en tingshandling, utfärdad 22 nov. 14942, refererar sig tydligen
till socknens läge i förhållande till moderförsamlingen norr om malingen, d. v. s. den
skogsklädda grusås, som än i dag upptar gränsområdet dem emellan. Den
gamla samhörigheten mellan socknarna bestyrkes äfven af den omständigheten, att
3 byar i Nordmaling, näml. Afva, Rönnholm och Kronören eller Öresund, i
kyrko-rättsligt afseende varit lagda till Grundsunda, ett förhållande, som redan i samband
med pastoratsdelningen reglerades af ärkebiskop Jacob Ulfsson enligt ett i sistnämnda
kyrka förr förvaradt dombref af år j480 (Hulphers, Ångermanland s. 259 not 6).
1 den mot lappmarken angränsande delen af Nordmaling inrättades ett kapellag
år 1808, sedan kapell uppförts i Bjurholms by. Genom kgl. bref 26 apr. 1815 utbröts
denna kapellförsamling till eget pastorat. (Se Bjurholm.) I nyare tid har
moderförsamlingen ytterligare beskurits på ett mindre område i nordöstra hörnet, som
jämte delar af Umeå landsförsamling enl. kgl. bref af 20 dec 1912 skulle fr. 1 maj
1913 bilda ett särskildt pastorat Hörnefors (se Umeå).
Nordmaling har sedan slutet af 1500-talct utom khden haft en komminister,
och ännu en komministratur har nyligen inrättats, hvars innehafvare är stationerad
vid en i Norrfors år 1922 uppförd kyrka.
Den omkring år 1480 fullbordade stenkyrkan, som i förhållande till församlingens
dåtida storlek var ganska rymligt tilltagen, 57 aln. i längd, 21 i bredd, har vid
upprepade tillfällen undergått mer eller mindre genomgripande reparationer. Tidigast
omtalas sådana 1586 och 1614. Mot midten af 1600-talet förstördes taket och ena gafveln
till följd af vådeld, som enl. traditionen spridt sig från en närliggande badstuga.
Dröjsmålet med skadornas aflijälpande vållade, att ett af hvalfven senare instörtade.
Först efter 15 år iståndsattes kyrkan genom påläggande af nytt spåntak. Gudstjän-
1 I ett af underlagmannen i Ångermanland Lawrinz Karlson å tinget i Balandafjärd
25 jan. 1413 utfärdadt dombref rörande ràgränsen mellan Geranäs och Uredviks byar nämnas
vittnes- och synemän från Ronaholm, Humblaholm, Levar, Lydhasiö (i nuvarande
Nordmalings socken), Balandafierd (Banafjäl), Fornabv (Fanby) och Konungxuagh (Könsa?) i
Grundsunda samt Hundzäiö i Gidcà och Tefreno i Arnäs. Orig. på pergament, tillhörigt Jernäs
byamän, afskrift af C. G. Nordin 3 sept. 1785 (UB mss. E. 169).
2 Brefvet tillhörigt Häknäs byamän, i afskr. af E. Modin, gällde vattengräns mellan
denna och Aura (Öre) byar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
