Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O VIKEN
27
intendenter. En khde från senare delen af 1400-talct bar den mera världsligt
klingande titeln höfvidsman på Koborgshus. Huruvida denna tydligen befästa byggnad,
uppförd i början af 1480-talet och belägen c:a 13 km. från kyrkan, varit afsedd för
andra ändamål än att utgöra en tryggad tillflyktsort för prästen och hans husfolk i
likhet med de högre prelaternas fasta borgar, framgår icke af handlingarna.1 Mot
antagandet att den äfven haft till uppgift att tjäna som säkrare förvaringsplats för
biskopstionden talar omständigheten, att dennas insamling ålåg landsprosten, men
att befattningen som sådan under den tid Koborgshus fanns till ej var förenad med
khdebeställningen i Oviken. Borgens historia blef tydligen ganska kort. Traditionen
förmäler, att den förstördes af vådeld redan under den förste borgherrens tid. Säkert
är i hvarje fall, att en lekman var jordinnehafvare i Koborg år 1490. En murad källare
är numera den enda återstoden af detta medeltida fäste.2
Den äldsta stenkyrka i Oviken, om hvilken man äger någon kännedom, invigdes
20 febr. 1503 af ärkebiskop Jacob Ulfsson (se khdar n. 9). Hon nedrefs så när som på
en mindre del af östra muren vid den ombyggnad, som företogs år 1758 under ledning
af en sockenbo, byggmästaren Per Olofsson i Dillne. Storleken utökades till 49 aln.
i längd och 30 alnar i bredd med en rymlig sakristia på nordöstra långsidan.
Byggnadskostnaderna uppgingo till 13,665 rdlr. Ny predikstol förfärdigades af J. Edler
1760, altartaflan af kapten C. Hofverberg och altaruppsatsen af Jonas Granberg,
hvilken 1751 uppfört den fristående klockstapeln. Den högtidliga kyrkinvigningen
ägde rum 18 apr. 1763. I stället för att påkosta kyrkan en välbehöflig, men dyrbar
reparation, beslöt församlingen på 1890-talet bygga en ny. Ritningar till en sådan
af tegel i gotisk korsbågstil med hög tornspira, uppgjorda af arkitekten Gustaf
Hermansson i Sundsvall, förelågo 1895, kostnaderna beräknades till omkring 80,000 kr.
Invigningen af den nva kyrkan försiggick 12 juli 1906. Af inventarierna från den äldsta
kyrkan återstår ett figurrikt altarskåp. Den nyvaknade pieteten för våra
kultur-minnesmärken har under de senare åren framkallat planer på den gamla kyrkans
restaurering från dess fortskridande förfall.3
Myssjö kyrka undergick 1878 en 0111- och tillbyggnad under ledning af
byggmästaren Bergström i Östersund; tornet uppfördes två år senare. Altartaflan, målad
af artisten Joh. Tirén, föreställer Kristi nedtagande från korset.
KYRKOHERDAR.
i. Herr Peter prestr i Vuik omkring 1345, utfärdar jämte
La-franz, prestr i Bergh ett vidisse af kon. Magnus Erikssons bref, dat.
Helsingborg 4 juli 1343, innehållande befallning, att bönderna i Bräcke
kyrksocken i Jämtland skulle erlägga en gammal, af kon. Sverre påbjuden
1 Möjligen föreligger här en västlig motsvarighet till de på Storsjöns östra sida belägna
kyrkornas (Brunflo, Sunne, Näs och Hackàs) kastaler, hvilkas egenskap af försvarsverk och
fasta stödjepunkter fà sin förklaring af de oroligheter af skilda slag, för hvilka Jämtland
såsom gränsland ofta var utsatt.
2 Se C. J. E. Hasselberg, Koborgshus (i Från ädalar och fjäll 1913).
3 Ovikens gamla kyrka är afbildad i samma årsbok s. 92.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
