Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Refsund med Sundsjö, Bodsjö, Bräcke och Nyhem (Jämtland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
refsund
REFSUND
med SUNDSJÖ, BODSJÖ, BRÄCKE och NYHEM.
(Jämtland.)
Ropsundum cum annexa är i taxelängden för sexårsgärden af 1314 påförd en
årsafgift af l/a mark, och 1316 utger kyrkan i Ræfsundum 3 öre samt khden 6 öre till
lösen af Upsala ärkebiskops pallium (DS 3, n. 1946, 2043). Annexet var utan tvifvel
Botsjö, ty Sundasio cum annexa bildade vid samma tid ett särskildt pastorat med
enahanda afgifter. Dess annex måste ha varit Bräcke.1 Vid hvilken tidpunkt de
sistnämnda församlingarna lagts under Rcfsund är okändt, men det torde inträffat redan
på :300-talet efter Digerdöden. Trondhjemska reformatscn af 1589 fastställde,
tydligen i öfverensstämmelse med gammal praxis, att de fyra kyrkorna i Kefsunds gäll
skulle betjänas af två präster på så sätt, att »Udi Refsund skal ske tjeneste to hellige
dage efter liverandre, og udi Botsö hver tredie helligdag. Udi Sundsö to hellige dage
efter hverandre, og udi Brækken hver tredie helligdag.» Jämlikt kgl. bref 1 apr. 1851
afskiljdes från Refsunds s:n en kapellförsamling Nyhem, som vissa gånger om året
försågs med gudstjänst och från 1891 utgjort särskild kommun. Enligt kgl.
resolution 23 sept. 1920 afgick Bräcke med Nyhem 1 maj 1921 från Refsund som eget
pastorat med khde i den förra och komminister i senare församlingen.
Refsunds khdar brukade sedan gammalt annexens prästbord som stomhemman.
Åtskilliga af dessa kyrkojordar blefvo emellertid i tidernas lopp föremål för
öfverlå-telser och transaktioner. När ärkebiskop Jacob Ulfsson visiterade i Refsund 18 febr.
1503, tillstadde han socknens länsman Niels Pcderson i Sund att för 3 mark lösa den
tredjedel i ödeshemmanet Nora, som kyrkan ägde men hade föga gagn utaf. (DN 3,
n. 1028.) Vid ärkebiskop Johannes Magnus’ visitation här 3 mars 1526 lades till
prästbordet ödeshemmanet Skåck, hvilket socknebönderna påstodo höra till deras
klockarebord (Eckl. bost. 3, s. 119).
Pastoratets komminister hade till en början ingen varaktig stad. En tid bodde
han i Bodsjö, fick därefter bebo ett kronohemman i Brattbyn, men då detta sedermera
anslogs till fänriksboställe, utsågs 1695 genom landshöfd. C. F. Frölichs förmedling
östergården i Grimnäs till kaplansgård. Men detta boställe frångick komministrarne,
då föraren P. Seder, som från 1742 suttit där som landbonde, på landshöfd. Odhelii
tillstyrkan erhöll rätt att lösa gården till skatte, oaktadt Rcfsundsbönderna deponerat
en lika stor lösensumma för dess bibehållande åt församlingens komminister. Först
genom kgl. bref 26 sept. 1832 fick denne full rätt att disponera Sundsjö prästbord
dock med skyldighet att hålla khden med mat och husrum under hans ämbctsbesök
i annexet, ett villkor, som bortföll vid 1870-års lönereglering. — Bräcke gamla
annex-prästbord öfvergick 10 sept. 1660 till gästgifverihemman genom utbyte mot en gård
Öppne i Gällö by, hvilken förklarades för löningshemman åt Refsunds khde. Vid
löneregleringen för pastoratet 12 maj 1870 bestämdes, att en ny komministratur
skulle inrättas i Bräcke, och till komm. boställe återköptes en del af den forna
präst-bordsjorden för medel, anskaffade genom försäljning af delar af Oppnehemmanet.
År 1921 erhöll Bodsjö sin första där stationerade komminister.
1 Så mycket vissare, som ärkebiskop Olof år 1319 på sin resa från Medelpad efter
hvartannat visiterade Breckur och Re/sundir (DS 3, n. 2218).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
