Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 SII-BOJOCK
2. Erik Daniel Hasselhuhn (1850—58), utn. komm. i
Sidensjö-Skorped 1848, tilltr. 1 maj 1850, utn. khde i Bodum 3 maj 1857, tilltr.
1858, se Bodums khdar n. 3.
3. Hans Peter Söderberg (1858—69), utn. ix jan. 1858 till komm.
i Sidensjö-Skorped, tilltr. s. å.; utn. khde i Häfverö 23 apr. 1867, tilltr.
1869, se Häfverö khdar n. 5.
Skorped afsöndrades härefter till eget pastorat.
SILBOJOCK.
(Piteå lappmark.)
Vid den hytta, som 1635 anlades vid Silbojocks utflöde i Sädvajanr i och för
Nasafjällsmalmcns förädling (se inledn. till Arjeplog och Nasafjäll), anställdes
omedelbart en af bergsstaten aflönad brukspredikant, hvilken vid inrättandet af Silbojocks
pastorat gen. kgl. förordn. 24 sept. 1640 blef dess förste khde. Trots att den
egentliga betingelsen för församlingens uppkomst och tillvaro i och med silfververkets
förstöring af norrmännen 1659 upphörde, kom pastoratet att äga bestånd i ännu
tre kvarts sekel. Prosten Grubb i Umeå förordade visserligen 16 juni 1718, att det
för lappallmogen vore nyttigare och uppbyggligare, om det funnes pastor i
Arvidsjaur, då annex till Arjeplog, i stället för i Silbojock, men först efter därom hos
riksdagarna gjord hemställan af prosten Carl Solander genomfördes denna omläggning
enl. kgl. brefvet 26 juni 1734, och sedan den siste pastorn i Silbojock följ. år förflyttats
som khde till Arjeplog, blef Silbojock först annex och uppgick slutl. 1776 helt i detta
pastorat.
Efter att till en början användt en säkerligen ganska primitiv predikolokal
uppförde man ordentlig kyrka jämte prästgård i början af 1640-talet. Ett är 1651
upprättadt kyrkoinventarium upptager följande föremål: 1 st. kalk förgylt, 1 st.
pateen förgylt, 1 st. ermekledhe på kalken sytt med swart silkie, 1 1 a aln rödt piuk1
fram för altaret, 1 st. theenflaska om 1/2 kanna, 1 st. jernstaka medh 2 pijpor. Vid
det norska öfverfallet 1659 brändes äfven kyrkan d. i6:e aug. sedan den beröfvats
sina värdesaker. Kalken hamnade i Skjerstads kyrka vid Saltenfjord, men gick
förlorad vid dess brand år 1873. Länge fick man i Silbojock nöja sig med någon
provisorisk kyrksal, ty att en sådan funnits framgår af cn utgiftspost i kyrkoräkenskaperna2
för år 1687 gällande ett par stora och två par mindre kyrkfönster. Ny kyrka uppfördes
emellertid sommaren 1691 och följande års räkenskaper upptaga bl. a. utgifter för
rödfärg till yttre bestrykning, indigoblàtt m. m. till målning af predikstol och
fönster-panel, anskaffade ljuskronor o. s. v. Denna kyrka förstördes 1747 genom brand,
anlagd af en sinnesrubbad broder till den siste khden i församlingen, och någon ny
uppbyggdes ej sedermera på samma plats. Enligt en visitationsakt från 1774 användes
1 Pjuk, ett slags ylletyg eller kläde
2 Silbojocks och Arjeplogs kyrkoräkenskaper äro sammanförda fr. 1755—1776 efter
att tidigare förts skilda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
