- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
273

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SILBOJOCK 275

5. Laurentius Rangius (1709—17), f. i Ranbyn, Sorsele, af
lappska föräldrar. Från Hsands gymn. stud. i Upsala 15 aug. 1688; prästv.
1691; komm. i Lycksele-Sorsele 1693; hitkom som pastor i Silbojock 12
apr. 1709. För någon förseelse pliktade han år 1711 till Arjeplogs kyrka
150 dlr k:mt, som inlevererades af befallningsman Erich Bjur (kb.). Under
åren 1701—13 utarbetade Rangius en öfversättning af Nya Testamentet
till lappska. Denna, som i manuskript förvaras i Upsala Univ. bibliotek
(sign. T 4), är dock enl. prosten P. Fjellströms uttalande1 mycket
ofullkomlig, enär öfversättaren endast behärskade sin egen dialekt och tanken
pä en normalisering af lappska skriftspråket vid den tiden ännu icke var
väckt. I ett bref till Hsands konsist. 11 maj 1716 anför Rangius som
svar på gjord förfrågan, att alla predikningar där uppe ske på lappska
språket, men icke psalmerna, och hemställer, att barnen i Lycksele skola
hädanefter måtte vänja sig med de brukeligaste psalmer på sitt modersmål.
Detta förslag fann konsist, välbetänkt och gaf order, att lärjungarna i
lappskolan skulle inöfva lappska psalmer, dem de sedan under
skolemästarens direktion skulle vid gudstjänsten sjunga, hvaraf ock de äldre

1 församlingarna småningom kunna fatta lust att göra detsamma. Pastor
Rangius afled i nov. 1717 vid en måltid hos komm. E. Brunström i
Skellefteå, dit han nedrest för att uppbära sin lönespanmål.

G. m. Anna Vacker, bonddotter från Umeå. Det underhåll, som hon och
barnen erhöllo för det arbete och den möda, hennes man haft med N.
Testamentets öfversättning, indrogs för vissa orsakers skull (Hdpr. ,3/s 17:8). Efter
nådårets utgång 1719 flyttade hon med sin son och dotter till Norge. Den förre
afled kort därefter, den senare blef gift med en handlande. Själf gifte änkan
om sig med en svensk student Arvid Bistock, kateket i Saltdalen.

6. Johan Laestadius (1719—30), f. 30 jan. 1664, son af khde
Joh. Laestadius i Arjeplog n. 3; kom till Piteå skola i febr. 1677, till Hsands
gymn. 1682 och blef stud. i Upsala 26 okt. 1686; prästv. till faderns adj.

2 apr. 1690, utn. till hans efterträdare i Arjeplog och introducerades där
af Christopher Anzenius 29 jan. 1698. Då pastor Rangii dödsfall anmäldes
i Hsands konsist. 11 dec. 1717, upplästes äfven ett bref från Joh. Laestadius,
däri ban begärde Silbojocks pastorat, efter ban i 18 års tid uppvaktat
Arjeplogs och Arvidsjerfvi församlingar för ganska ringa lön, hvarmed
han intet kan föda hustru och barn, orkar ej heller för sin ålderdom längre
resa de långa vägarna. Laestadius beordrades att skyndsamligen begifva sig
till Silbojock med utsikt att, sedan nådåret förflutit, bekomma pastoratet.
På prosten Grubbs förord utnämndes han ock 5 mars 1718 till Rangii

1 I företalet till hans 1755 utg. lappska öfvers, af Nya Testamentet.

18 — 2525. Härnösands sti/ls herdaminne. Del III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/3/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free