Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skellefteå med Norsjö kapell och Ytterfors bruksförsamling (Västerbotten) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
298 SKELLEFTEÅ
sitter kvar på sin gamla plats. Några af kyrkans medeltida skulpturer äro
bibehållna, såsom en madonna från 1200-talet, ett krucifix samt Johannes Döparens
hufvud m. fi.; en del äro deponerade i Hsands museum. Anmärkningsvärd är vidare
den serie oljefärgsnorträtt af församlingens kyrkoherdar ända sedan 1600-talets slut,
som pryder sakristian.
Under medeltiden fanns i socknen ett gille, hvars gillestuga låg i Bure by på
Klosterholmen i Bure älf och med orätt blifvit betecknad som kloster. Vid gillets
upplösning mottog Skellefteå kyrka 1554 en hop ljusstakar af metall, soin kom till
användning vid gjutningen af en klocka. Den större klockan göts 1585 hos mäster
Matts Benningh i Lübeck och omgöts 1783 och 1787. den mindre klockan, gjuten
1607. omgöts 1787 och 1822.
Åby kapell, där gudstjänst skulle hålla.; 1 gång i månaden, byggdes på
1640-talet, mistade 1741 taket under en storm och fick sedan förfalla. Rester däraf
funnos å platsen ännu på 1870-talet.
På Rönnskär och Skötgrundet ha sedan länge funnits fiskarekapell och 1912
invigdes ett kapell i Ursviken.
Kyrkan i Skellefteå stadsförsamling är för närvarande (1926) under byggnad;
kyrkan i Bureå är uppförd efter ritning af arkitekt Fr. Falkenberg.
[Litt.: P. Högström, Tal wid en nv förfärdigad altare-taflas invigning uti Skelleftå kyrka
... den 11 Sept. år 1752. Sthm 1753. — Handl. rör Skandinav, hist. D. 17, ib. 1832. —
Emil Lindgren, Spår av katolsk kultur i Skellefteåbygden (i Från bygd och vildmark 1925,
s. 92 m. afbilda.). — Exteriör af Skellefteå kyrka (i samma arb. 1920, s. 9).— Rörande kyrkliga
tillståndet: 1. Grape, Upplysningar rör. det s. k. Läsare-sällskapet . .. förnämligast i Skellefteå.
Hsand 1821. — J. Widén, Bidrag till kännedomen om Läsare-sällskapet i Skellefteå. S:vall
1855. — C. Edquist, Läseriet i Skelleftcbygden under 1800-talet. Sthm 1917.]
KYRKOHERDAR.
1. Dominus Johannes de Skællopt [1374], rector ecclesiæ, var
närvarande, då ärkebiskop Birger i byn Pyrte i Piteå s:n 1 aug. 1374 genom
sin notarie upptog vittnesmål om Upsala stifts nordliga gräns. På nedresan
visiterade ärkebiskopen 2 sept. äfven Skellefteå församling.1
2. Dominus Gunnarus in Skälläfta [1433] blef samma år intagen
i Helga Lekamens gillet i Sthm.
Herr Paual aff Skæliptom, som år 1451 upptages såsom fräter in extremis i
Helga Lekamens gillet, kan möjligen varit khde i Skellefteå.
3. Dominus Andreas [1499—1506]. khde och prost. I sistnämnda
egenskap insände han år 1499 till Upsala domkapitel 5 mark, utgörande
afgifter af de personer i hans prosteri, hvilka efter föregående penitens
ånyo fått tillträde till mässa och nattvard. Han köpte år 1500 ett hemman
_______
1 Peringskiöld, Monumenta Uplandica s. 4; Handl. rör Skandin. hist. 17, s. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
