Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stigsjö med Viksjö (Ångermanland) - Bruks- och kapellpredikanter i Västanå och Viksjö - Storsjö, se Hede - Ström med Alanäset (Jämtland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖM
15
G. "/i« 18-29 m. Lovisa Bill, f. i Sundsvall /s 1809, † i Stigsjö •/« 1860.
Barn: Imanuel Alexander, f. 21/« ’830 i Borgsjö, landtmäterielev,
omkom genom drunkning i Selångersån "/t 1847; Lovisa Ulrika Charlotta, f.
"/» 1832, g. m. inspektören Joh. Wassberg i Stugun, † "/is 1889 i Rude, Tuna;
Hertha Carolina, f. "/» 1834. g. m. torparen Israel Viklund å Geresta invid Hsand.
† där s/« 1890; Lydia Anna Maria, i. 14/> ’837’ 8- 1) m’ förvaltaren Olof Grafström.
2) ni. dennes broder bokhållaren Carl Grafström, † i Sundsvall */« 1908; Carl Ludvig,
t. "/» 1840, grosshand 1. i Hsand, Brittisk v. konsul, † s% 1890; Em/rid Elisabet
Amalia, f. "/« 1841, g. m. komm. i Stode Johan Fredrik Bergström, † i Torsåker
’•/• 1898; Selma Margareta, f. M/it 1843 i Selånger, † i Skole, Tuna "/» 1898; Julia
Katarina, f. lä/« 1845, i Stugun, † i Finns ta, Skön ’•/10 1902; Nanny Albertina
Augusta, f. */" ’847 i Viksjö. småskollärarinna i Skön. † i Hsand *jt 1890; Richard
Emanuel, f. "/« 1850, bankrevisor i Sthm, † därst. ’% 1924.
7. Matthias Gustaf Leufvenius (1858—69), erhöll fullmakt som
ordin, bruks- och kapellpred. i Wiksjö 1858, tilltr. s. å. Sist khde i
Stigsjö, se ofvan.
STORSJÖ, se HEDE.
STRÖM
med ALANÄSET.
(Jämtland.)
Ström, som under namnformen Stratim tidigast omtalas i en gränsurkund från
år 1273, var 1314 annex under Hammerdal (se inledn.) och behöll denna ställning
bortåt 600 år, till dess genom löneregleringen 19 april 1872 bestämdes, att Ström
jämte Alanäsets år 1808 bildade kapellag skulle afskiljas frän moderförsamlingen till
eget gall med kyrkoherde i Ström och komminister i Alanäset. Ströms prästbord,
hvilket tidigare utgjorde stomhemman för khden i Hammerdal, anslogs enl. kgl.
bref IJ dec. 1838 till boställe åt pastoratets komminister och öfverläts vid Ströms
utbrytning ät khden därstädes. Denne skulle bl. a. äfven åtnjuta afkastningen af
Svedje stomhemman i Hammerdals socken, hvilket innehafts af moderförsamlingens
khde. Stamsele by i Ramsele socken fick från 1774 kyrkorätt i Ströms
annexförsamling och inkorporerades helt genom kgl. resolution 27 jan. 1832. (HST 1832, n. 6.)
Genom bref af den 21 okt. 1921 förordnade K. \I:jt, att Alanäset skulle frän 1 maj
1922 afskiljas från Ströms pastorat för att bilda egen menighet.
Om Ströms medeltida kyrka har man ringa kännedom. Hon var af gråsten
och hade ursprungligen blott två små fönster, ett tredje upptogs 1675. Vapenhus
och sakristia voro på 1700-talet af trä. Byggnaden raserades 1850 och större delen
af inventarierna förskingrades med undantag af ett altarskåp från 1400-talet, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
