Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sunne med Norderö, Frösö, Hallen och Marby (Jämtland) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNNE
41
anteckning karaktäriserar honom såsom i ekonomiskt afseende njugg och
snål: »den på sitt korn dyrköpte pastor Lundell i Sunne, hvars barn måste
tigga sitt bröd af andra»: »de male quæsitis». Mot slutet af sin lefnad väckte
han rättegång mot en sin socknebo kapten Carl Gustaf Hammarskjöld
på Akeräng, som med hugg och slag skulle ha öfverfallit honom på hans
säng. Extra ting hölls i början af år 1700, men rättegången förlängdes,
som framgår af prostens besvär till Svea hofrätt i mars s. å. Hur målet
afdömdes är ej bekant. L. afled emellertid 12 maj 1700.
G. 1681 m. Magdalena Jönsdotter Nortman, änka efter lektorn, utn. khden
i Nora P. Warg. Hon begrofs 14 juni 1706.
Barn: Magdalena, g. 1) m. kapten Matthias Busch. 2) 24/s ’734 m. khden
J. Drake i Berg, † i Rätan "ju 1766; Nils, som, nyligen anställd vid lifregementet
till häst under general Creutz, deltog i slaget vid Pultava; Christina, f. 1686,
g. 1) "/» 1707 m. regem.kvarterniäst. Anders Wulff. 2) ’/< 1718 m.
regem.-adjutanten Klockhoff i Onsala, Brunflo; † M/u 1764. ärlig och gudfruktig, men
ytterst fattig.
17. Ericus Laur. Staaf (1700—1704), f. i Ljustorp 1655, son af
bonden Lars Ingemarsson i Stafre, hvaraf han antog namnet. Blef stud.
i Upsala 27 okt. 1677; prästv. omkr. 1680 och tjänstgjorde ss. adj. och komm.
i Säbrå. I skrifvelse till K. Maj:t gaf Hsands konsist. 6 apr. 1692 förord åt
herr Erik Staaf, som inemot 12 år tjänat i superintendentens församling
Säbrå och utlåtit sig att med huset Martin Lundell, prost i Sunne, sig
befrynda och sädan antaga församlingens styrelse till den sjuke pastoris
hugnad. Vid prästmötet i Hsand 1694, där han fungerade som respondens,
klagade han öfver, att hans svärfar uppbar 2/s af inkomsten, men han begärde
hälften. Detta ansågs skäligt och skulle bli föremål för konsist, omsorg,
såvida icke något skriftligt kontrakt förut uppgjorts härom. Han var
mycket nitisk i sitt kall och fick liksom förut komm. Thallin bära tyngsta
bördan för församlingens vård. Han ombesörjde reparationer och
nybyggnader å den förfallna prästgården, byggde för egen del en nv kvarn i
bäcken, badstuga, en stenbrygga för båtarna och dref på församlingsborna att
reparera lagstadgade byggnader, kyrkotak och bogård. I bref, dat. Sunne
15 okt. 1696, till guvernören i Gefle tillbakavisar han kapten Gerhard
Lilliencrantz’ klagomål öfver bänkdelningen i Hallens kyrka, där kaptenen
ville ha en bänk för sig och ej i samma bänk inrymma löjtnanten och
fänriken vid kompaniet. »Det är ogörligt, då ej mer än 8 bänkar finnes i
kyrkan.» För öfrigt framhåller Staaf, att kaptenen genom att kalla honom
för underkyrkoherde tillagt honom en dishonneur. Det är måhända en
tillfällighet, men han är den enda Norrlandspräst på 1600-talet vi funnit
ha intresserat sig för trädgårdsodling. »I aug. 1697, skrifver han nämligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
