Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
SÄBRÅ
KYRKOHERDAR.
1.° Petrus Petri [1411] är af Tunæus och Günther uppförd som
khde härst. d. å.
2. Her Jören [—1541], kyrckeherre i Szcboradt, synes själfmant
frånträdt gället d. å. men ångrat sig och genom vädjan till konung Gustaf I
sökt återfå detsamma, hvilket emellertid icke lyckades (se nedan). Han
är förmodligen den her örian, som 1542 arrenderade den till kronan indragna
kyrkojorden i By, skattelagd för 20 sel. i åker och 4 sel. för ett kvarnställe.
3. Henricus Erici (1541—43) erhöll 1541 kollationsbref på
Sebrådt prestegäldh (KGR 13, s. 325). Den förre khden, herr Jören,
begaf sig i slutet af år 1542 till konungen och beklagade sig öfver, att han
af herr Henrik, hvilken nu som khde var där boendes, utan skäl och rätt
blifvit undanträngd frän pastoratet, samt förmenade sig med alla
socknemännen vilja bevisa, att han aldrig själfweliendes varit tillfreds att uplåta
och resignera Seberådz prestegäld, ej heller ofta skulle uppbudit detsamma,
såsom efterträdaren låtit förebära den tid, han impetrerade samma gäll.
Konungen fann saken tvifvelaktig och instämde i bref af 3 jan. 1543 herr
Henrik att instundande Distingstid med de bevis, han kunde hafva, inför
sig möta herr Jören i Upsala för ransakning af detta ärende och förelade
dem ett vite af 40 mark hvardera, ifall de försute stämningen. (KGR 15,
s. 2). Nu bar det sig ej bättre, än att herr Henrik dagen efter herr Jörens
besök infann sig hos konungen åtföljd af två dannemän ined socknens
vittnesbref, att herr Jören själf hade uppbudit gället, förrän herr Henrik
det nàgen tid begärt hade. Då sockenborna dessutom förklarade sig hellre
vilja behålla den nye än återfå den gamle khden kunde konungen
omedelbart dekretera, att herr Henrik skulle blifva vid gället. (KGR 15, s. 3.)
Han fick emellertid redan s. å. transport till Torsåkers pastorat. Se där
vidare.
4. Laurentius Svenonis (1543—72). Enligt Johannes Bureus,
hvilkens uppgifter dock böra upptas med en viss försiktighet, lär denne
adliga Bureättens förste närmare kände stamfader varit född 1507 och
tredje son till höfvitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta
Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom skall han insatts i
Burakloster (?), där han af sin släkting den siste abboten Jonas Olsson Bure
lärde sig läsa och tillvändes klosterlefnaden, kom därifrån till
Fransiska-nerna i Upsala och blef altarist i domkyrkan, deinde præbendam animarum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
