Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säfvar med Holmö (Västerbotten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
SÄFVAR
SÄFVAR
med HOLMÖ.
(Västerbotten.)
Socknen har uppkallats efter en af de gamla byarne i norra delen af Umed
landsförsamling. Namnet skrefs i 1543 års jordebok Sc/lwara och byn omfattade då 18
hemman. I senare tid är det kändt genom det blodiga slag, som där utkämpades
19 aug. 1809 mellan ryska armén och Svenskarna under Finska krigets senaste faser.
Vid Säfvarån hade ej långt förut anlagts ett bruk, och sedan dess ägare brukspatron
Erik Forsell jämte åtskilliga bönder och nybyggare anhållit, att trakten vid och norr
om Säfvar by måtte få afsöndras från Umeå landsförsamling till eget pastorat, bifölls
detta af K. M:jt 9 nov. 1810, dock med förbehåll, att utbrytningen först efter
nästkommande khdeledighet i moderförsamlingen finge äga rum, och i afvaktan härpå
förberedande åtgärder för pastoratsdelningen skulle vidtagas. Från och med 1823,
året efter det den uppförda kyrkan tagits i bruk, uppehölls gudstjänsten här af
in-terimspredikanter. Till prästbord inköptes 11 maj 1823 assessor Joh. Dyhrs vid
Säfvarån vackert belägna hemman Åbacka för 4000 rdlr b:o. Efter prosten J. O.
Ham-bræi död gaf K. M:jt nu 14 aug. 1834 tillstånd till skilsmässan och lämnade särskilda
bestämmelser rörande pastoratets omfattning, hvarigenom äfven Holmöns sedan
1802 existerande kapellag lades under Säfvars pastorat. År 1869 utvidgades
församlingen med några från Degerfors öfverflyttade byar.
Prästerskapet i Säfvar utgjordes af pastor och den å Holmön stationerade
kapellpredikanten till år 1920, då den senare befattningen ombildades till
komministra-tur, och äfven på fastlandet inrättades en komministerstjänst, hvars innehafvare
från och med 1 maj 1928 skall vara bosatt i Botstnark.
Byggandet af Säfvar kyrka började 2 okt. 1812 och afslutades 23 juni 1822.
Dagen därpå hölls predikan första gången af komm. i Umeå P. A. F"alk. Den af trä
uppförda kyrkan invigdes först 1 jan. 1836 efter fullbordandet af det vid norra
kortsidan resta tornet. Predikstolen har sin plats ofvan altaret med uppgång från
sakristian. Altartaflan, som framställer Nattvarden, är målad af Karl Plageman. Äldst
bland inventarierna är en mässhake af röd sammet med årtalet 1677, antagligen
öfverlåten från moderförsamlingen.
Holmö1, egentligen en ögrupp midt i Kvarken, var länge utan prästerlig
betjäning, under hvilken tid någon äldre betrodd man om söndagarne läste predikan ur en
postilla. Ryssarna ha flera gånger gjort våldgästning där på ön. En
kyrkoboksan-teckning förmäler: »Anno 1715 kom fienden om hösten 7 dagar för S:t Martins dagh
nemligen en Fredagh och borttogo Anders Carlsson, som tillförene läst för them här
i Byn, tillijka med 5 hans barn».2 I det 1802 i form af en rundloge uppförda kapellet
på Holmön ombestyrde en soldat Skött gudstjänstläsning till dess ön år 1820 fick
1 Ar 1543 funnos på Holmön 7 åbor, antalet hade år 1802, då kapellaget bildades, stigit
till 13. Genom kgl. brefvet ’/a 1624 erhöllo Hohnöbönderna frihet från halfparten af årliga
räntan, för det de alltid måste föra och skjutsa vägfarande folk öfver Qvarken.
2 Läsning för folket 14, s. 375.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
