Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsåker med Ytterlännäs och Dal (Ångermanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORSÅKER
139
TORSÅKER
med YTTERLÄNNÄS och DAL.
(Ångermanland.)
Själfva namnet Torsåker anger, att socknens begynnelse är att söka inom vår
nordiska hednaålder. Därom vittnar ej blott Torsnamnet, utan äfven den
omständigheten, att en del af prästbordets ägor sedan gammalt legat i byn Hof, den vanliga
beteckningen för ställen, där hedniska tempel stått. Vid kristendomens införande
hände det ofta, att den till offrens underhåll anslagna jorden kom den kristna kyrkan
till godo, och pàfvarna uppfordrade missionärerna att till kristen gudstjänst inviga
företrädesvis sådana platser, som af ålder varit heliga i folkets ögon.
Torsåkers-trakten är för öfrigt känd för sin rikedom på fornlämningar, numera delvis förstörda,
och ett annat gammalt byanamn Salotn tyder måhända på, att någon fornnordisk
höfding en gång haft sitt säte här uppe. Sal betecknar nämligen i fornsvenskan en
ort, där höfdingar skipade rätt och höllo sammankomster.1
I uppbördslängden för den s. k. sexårsgärdcn 1314 uppföras Thorsahir och Lenes
(Ytterlännäs) såsom skilda pastorat, med ett årsbidrag af ’ ’« mark hvardera, och år
1316 utgåfvo khdarne i de båda församlingarna till lösen af ärkebiskop Olof
Björnssons pallium hvardera 1 mark samt kyrkorna hälften så mycket (DS 3, n. 1046.
2043). Samine ärkebiskop besökte själf Torsåker under sin norrländska
visitations-resa 1319. Tidpunkten, när Ytterlännäs lades som annex under Torsåker, äfvensom
när Dals annexförsamling bildades, känner man icke. Säkert är emellertid, att båda
dessa tilldragelser inträffat under medeltiden. När klockeskatten år 1531 upptogs i
Angermanaland, voro såväl Yttrå Lcnnes som Dalenn tydligen annex till Torsåker.
Gällets prästerskap utgjordes af khde i moderförsamlingen och komminister
i Ytterlännäs till år 1725, då en sockenprcdikant anställdes i Dal, där man förut fått
åtnöja sig med gudstjänst endast hvar tredje söndag. Ar 1751 ingingo socknemännen
i Dal till konsist, med begäran om sockenpredikantens ersättande med en andre
kapellan, men de båda öfriga församlingarna motsatte sig denna ansökan. Efter en
visitation genomdrefs dock, att sockneprästen i Dal skulle från 1753 aflönas af alla tre
församlingarna, och han benämnes härefter extra komminister. Genom
lönereglerings-resolutionen af 19 mars 1S69 bestämdes, att Ytterlännäs efter dåv. khdes och
komministers afgång skulle afskiljas till eget pastorat och komministraturen därstädes
indragas. Utbrytningen kom till stånd först 1902 (se Ytterlännäs). Extra
komministerbefattningen i Dal öfvergick 1875 till ordinarie.
Vid Hernösand» grundläggning uppläts prästbordet i Dal åt en af de Hernö-
1 I sistnämnda bv gjorde bonden Nils Jansson år 1835 vid utgifningen af en ättehög
ett rikt fvnd, bestående af spännbucklor af brons, pärlor af glas, ringar, 2 romerska solidi,
burna som smycken, äfvensom andra mynt, slagna af kejsar Ludvig den fromme (814—840)
och föga nötta. Märkligt var vidare, att inom högen var uppförd en fyrkantig timring, i
likhet med Jellingehögen, som inneslutit lämiiingarne af danska drottningen Thyra, Gorm den
gamles gemål. Allt tyder på att gemålen till någon drott eller någon förnämare kvinna, som
burit dessa smycken, blifvit här höglagd i slutet af Soo-talet. Se IS. Ii. Hildebrand, K. Vitt.-,
hist. o. an ti k v. akad. handl. 16, s. 330 (1841).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
