Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna med Stöde och Attmar (Medelpad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J7°
TUNA
att erhålla, skulle Olofsmåssan firas i Stode två år à rad och i Attmar det tredje.
Angående de stora festerna fastställdes, att julhögtiden skulle firas i Tuna tvenne år i
följd och samma dagar en mässa läsas i Attmar samt det 3dje året Stode enbart få
julgudstjänst. Påskfirandet skulle hvarje år vara förbehållet åt Tuna, dit
Attmars-borna hade att infinna sig för nattvardens anammande. Däremot skulle
kommunionen äga rum i Stode på parasceve (långfredagen), första söndagen efter påsk och
pingstdagen.1 Från senare visitationer af ärkestiftets chefer ha bevarats ett par
indulgensbref närmast rörande Stöde församling, det ena utfärdadt af ärkebiskop
Nicolaus Ragvaldi i Stöde 16 febr. 1440, det andra af Jöns Bengtsson Oxenstierna i
Tuna 25 jan. 1462. Båda utlofva 40 dagars aflat åt dem, som vid kyrkofesterna besöka
Stöde kyrka, deltaga i processionerna å kyrkogården till de dödas minne, bidraga till
kyrkans underhäll och prydande samt med böjda knän läsa sina pater noster och ave
Maria. Det senare brefvet är så tillvida intressantare, som däri uppräknas de många
dagar, hvilka på ett eller annat sätt skulle celebreras. De allmänna voro: Juldagen,
Omskärelsedagen, Epiplianie, långfredagen, påsk, Kristihimmelsfärdsdag, rogate
(bönsöndagen), pingst, trefaldighetssöndagen och Christi lekamadag, samt de
särskilda festedagarne: jungfru Marias, apostlarnes, kyrkans skyddspatroners och hennes
invigningsdag, Johannes döparens dag, Larsmäss, Ersmäss, Hindersmäss, Nicolai,
Michaelis, Mårtensmäss, alla heliga martyrers, botfärdiges och junfrurs dag, så ock
helga korsets fester, samt minnesdagen öfver alla troende aflidna.
Att ett Helga Trefaldighetsgille funnits i Tuna i slutet af medeltiden framgår af
ett kvitto, som ehuru odateradt synes förskrifva sig från början af 1500-talet och är
utfärdadt af Håkan Jönsson, präst och föreståndare för S:t Johannis hospital i
Eskilstuna. Han erkänner sig ha uppburit NX öre S:ti Johannisa-penningar af beskedelig
dandeman Olaff Niclisson och alla gillebröderna af Helga Trefaldighetsgillet, »for
hvilka penninga I haffua XL aar och XL karene aff alla skerselspino til domen».
(Handl. rör. Skand. hist. 17, s. 45.)
Från Tuna, som på 1660-talet blef regalt pastorat, utbröts Stöde till eget
gäll år 1859 jämlikt kungl, bref 9 nov. 1852 (se Stode). Det andra annexet Attmar
afsöndrades 1892, enl. kgl. bref 24 okt. 1890 (se Attmar). I Tuna pastorat fanns
åtminstone sedan slutet af 1500-talet en kapellan i Stöde, men i slutet af 1630-talet
anställdes äfven en komminister i Attmar. Vid annexförsamlingarnas utbrytning
indrogos komministertjänsterna, så att khden i Tuna sedan dess varit ensam präst
härstädes.
I några bevarade fragment af Tuna kyrkas räkenskaper för åren 1450—58 finner
man under år 1452 en utgiftspost om 8 mark för »kyrkyobygningh», tydligen någon
reparation. Ar 1559 utgick af kyrktionden 1 pund korn till att uppbygga sakristian.
Vid den visitation, som »biskopen», i Gefle Nils Olssön höll i Tuna år 1563 utanordnade
han bl. a. som hjälp till kyrkiones bygning 8 mark åt Tuna, och det i form af
tiondekorn utgående anslaget användes till kost och lön åt 2 karlar, som »spænte
saker-stijen». Kyrkan, hvars långskepp mätte 21 ’/« a’n- i längd och 17 1/s aln. i bredd, hade
ett smalare 10 ’/» aln. bredt och 9 ’/a aln. långt kor. Hon var mörk och blef med tiden
för trång, hvarför församlingen efter flere års öfverläggningar på sockenstuga 19 jan.
1777 enade sig om att bygga en ny stenkyrka. Rifningen af den gamla och förbere-
1 Att dessa bestämmelser i hufvudsak ansågos bindande ännu i slutet af 1500-talet,
framgår af de klagomål, som Stödeborna afgåfvo 1589 på grund af vissa afvikelser från den
häfdvunna ordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
