Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna med Stöde och Attmar (Medelpad) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
TUNA
9. Johannes (Hans) Caroli Broms (1601—33), f. 12 mars 1554,
företrädarens son. Var kapellan här i Tuna 1590, dä kon. Johan beviljade
honom frihet för ett litet hemman i Änge. Underskref även såsom kapellan
Upsala mötes beslut 1593. Socknens tiondelängd för 1601, undertecknar
han: »Johannes Caroli nu nyligen pastor blifven». Genom hertig Carls
bref 3 mars 1595 hade han till föda och uppehälle fått ett årligt anslag
om 4 t:r af kvrktionden och uppbar dem ock som khde efter sitt tillträde
till pastoratet. I kon. Gustaf II Adolfs bref 24 nov. 1612 heter det: »denne
bref visare herr Hans Caroli, kyrkeherde i Tuna och Medelpad hafver her på
herredagen [i Sthm] oss besökt och ödmjukeligen bedit få desse 4 t:r
spannmål, som han tilförende hafver varit van att bekomma af kyrkjoherberget».
Han fick dem och 6 t:r därtill »efter han hafver större gästning, än andre
af dem, som draga till eller komme ifrån Jempteland». Denna
tillökning synes han ej hafva ordentligen utfått och förmodligen gjort kon.
Gustaf Adolf uppmärksam härpå, då denne var på genomresa i Hernösand
i mars 1614, ty samma dag har konungen därifrån utfärdat befallning till
fogden Karl Olufsson »att låta de tvänne prestmännen Peder Johannis,
kyrkoherde i Njura och Hans Caroli, kyrkoherde i Tuna behålla det
weder-lagh wi dem genom värt underskrefne bref vndt och bebrefwet hafver».
Äfven skattegården Runswik, som tillfallit honom såsom arf, fick han genom
kgl. bref 13 aug. 1616 fri från utlagor till behaglig tid. Åtminstone från är
1611 var han landsprost i Medelpad och uppbär ännu 1629 sina 17 t:r
prostetunnskorn. Han afled 9 maj 1633, efterlämnande änka och barn,
däribland flere gifta döttrar. Mågarna anförde klagomål öfver fördelningen
af arfvet efter honom. (Udpr. 3/2 1637.)
Af barnen: Carl Bröms, faderns efterträdare; Samuel, stud. i Ups. 1620,
disp. pro gradu 1625, men blef ej promov. fil. mag.; Malin, g. m. rådman
Gulicli Mårtensson i Hudiksvall. En deras son Mårten Gulicbsson var borgare
och handelsman i Sthm (i. 20 3 1620, † so/a 1652). Vid hans frånfälle lefde ännu
modern Malin Hansdotter; en dotter H[elena?] var gift med kapellanen härst.,
sedermera khden i Skön Andreas Matthiæ.
10. Carolus Johannis Bröms (1633—55), son af företrädaren.
Enl. Tutueus skall han blifvit student i Tyskland på 1620-talet; i Upsala
univ. studentmatrikel förekommer han icke; adjunkt hos fadern 1622.
Uppföres ss. den förste skolmästaren i Sundsvalls pedagogi omkring 1626
och var tillika kapellan i Selångers församling. Efterträdde sin fader såsom
khde här i Tuna och mottog gället 1 maj 1633, några dagar före faderns
död. Vid ärkebiskopsvalet år 1647 röstade han på prof. J. Lenæus. Såsom
herredagsman vid riksdagen i Sthm 1649 underskref han ständernas
förklaring om Carl Gustafs succession till Sveriges krona. På tinget i Tuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
