Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna med Stöde och Attmar (Medelpad) - Komministrar i Attmar - Tynderö, se Ljustorp - Tåsjö (Ångermanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TÅSJÖ
† i Östersund 21/« 1906; Gustaf. f. 2ä/’n 1852; Hanna Christina, i. "/’» 1S59 i
Vemdalen.
12. Johan Fredrik Bergström (1870—73), f. 4 juni 1836 i
Östersund, son till fanjunkaren vid Jämtl. fältjägare Johan Bergström
och M. Roström. Stud. i Upsala vt. 1857, prästv. 3 mars 1861 och förordn,
till adj. hos prosten O. Nordenson i Resele, v. komm. i Umeå
stadsförsamling juni 1863, tjänstgjorde tillika som vikarie vid stadens h. läroverk
under läsåret. Utn. till komm. pä Alnön 9 jan. 1865, hvilken tjänst han
afsade sig för att 31 aug. 1870 på förordnande mottaga
komministerbefattningen i Tuna-Attmar, hvarå han erhållit fullmakt 18 juli s. å.; disp.
för past. examen 11 febr. 1873 i Hsand, där han sjuknade och afled en vecka
därefter 19 febr., endast 36 år 7 m. 15 d. g. Stilla, allvarlig och saknad
af alla.
G. m. Emfrid Elisabet Amalia Carlcson, f. "/t 1841, dotter af kapellpred.
i Viksjö E. U. Carleson. erhöll 2 extra nådår, † i Torsäker "/» 1898.
Barn: Anna Dorotea, f. å Alnön 21 /o 1869, småskolelärarinna i Hsand; Johan
Erik, f. i Attmar "/iq 1870, stud.-ex. i Upsala 1889, lärare vid Hola folkhögskola
1896—1903, folkskollärare i Los, Hälsingl., † 22/a 1922; Gabriel Fredrik, f. ’/i
1872, komm. i Burträsk 1905, sedan khde i Ed och Selånger; Johan Fredrik,
f. posthumus 24/s 1873, † i Hsand u/io 1891.
13. Erik Johan Hellström (1875—93), förste khde i Attmar.
TYNDERÖ, se LJUSTORP.
TÅSJÖ.
(Ångermanland.)
Vid en visitation. som superintendenten O. Kiörning höll i Ramsele 18 aug. 1754,
framlämnades från samtliga byamän i Röström, Hoting, Löfvik samt östra och Västra
Tåsjö, hvilka byar då hörde till Fjällsjö kapellag under Kamsele pastorat, en böneskrift
med anhållan, att de i anseende till de 7 å 8 mil långa och odrägliga vägarna till
Fjällsjö kyrka måtte förunnas att bygga ett kapell vid byn Neder Tåsjön samt att
hemställan måtte göras om en kollekt för detta ändamål jämte något underhåll åt en
präst. Ar 1759 hade saken fortskridit så långt, att K. Maj:t i bref 28 nov. beviljade
den begärda kollekten, men kapellbygget, som påbörjades 1762, tog mer än tio år i
anspråk, och kgl. förordningen om inrättande af en kapellpredikantbefattning med
lönebidrag af korntionden utkom först 6 okt. 1772. (Jfr III, s. 147.) Enligt de kungl,
resolutionerna af 1835 och 1837, som ledde till uppdelningen af Ramsele gäll, skulle
Tåsjö kapellag läggas som annex till Bodums nybildade pastorat och kapellpredikant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
