Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Umeå landsförsamling med Holmsund och Hörnefors (Västerbotten) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
r.MF.Å LA N DSFÖRSAMLI N"G
daler jultiden s. å. (Hdpr. "/, 1595). Följ. år blef B. lektor i Strängnäs
samt promoverades 1600 till fil. mag. i Wittenberg. Vt. 1604 kallas han
teol. lektor i Strängnäs och är 1605 hofpräst hos kon. Carl IX, utnämndes i
dec. s. å. till teologie professor vid Upsala univ. efter prof. J. Anthelius,
men var tydligen ej väl anskrifven à högsta ort, ty då professorerna vid
samma tid gjorde en del förfrågningar hos konungen rörande några vakanta
professurer, svarade denne i bref af 26 dec. 1605, att om dessa finge tjänliga
innehafvare, skulle de förses med tillräckligt underhåll liksom öfriga
professorer, men att Blancliovius, af hvilken man näppeligen hade att vänta
någon frukt, ej fick stanna längre än tills en lämpligare person kunde
bekommas. Han satt emellertid ännu några är kvar som professor och torde väl
icke varit så underhaltig, enär han af prästerskapet insatts som medlem i
det utskott, som skulle uppgöra förslag till konungens försäkran angående
religionen. År 1608 fungerade han som universitetets prorektor. 1 en
skrifvelse till konungen 25 nov. s. å. anhöllo nu professorerna, att M. Johannes
Blancliovius, som enl. kungl, befallning skulle lämna universitetet, måtte
försörjas med Urna prästegäll, »äfter han längie både i Strängnäs schola
och här i Academien tiänt och arbetat hafwer».1 Förmodligen tillträdde
han pastoratet i början af år 1609, nämnes 1612 äfven præpositus
Wester-botniæ, men afled redan s. å.
G. 111. hustru Malin, som i Älfsborgs lösens handlingar för år 1613 kallas
dni Jöns kyrkoherdens efterlefverska. Sterbhusets ekonomiska ställning synes
varit dålig, ty kon. Gustaf II Adolf skrifver från Torneå 7 mars 1614 till fogden
Evert Eriksson, att som khdens i Umeå änka kommit i rest för tu års utlagor,
medan hon med sin man där varit hafver, och därför begär försköning, 1» fri as
hon från deras erläggande (Riksreg.).
En son: Johan Munck. stud. i Upsala 1621, deltog i 30-åriga kriget som
officer vid Joh. lianers armé, slottshauptman på Viborgs slott 164S, efter afskedet
fr. denna befattning 1652 bosatt på sitt hemman Lingared i Tuna sn. I lälsingl..
hvilket gått i arf frän farfadern; adlad 7» 1650, † 1678. [Närmare om honom
och hans familjeförhållanden i Personhist. tidskr. 11 s. 8, 1 gog.]
Tr.; Almanach för 1596.
17. Mag. Petrus Johannis Rudbeckius (1614—19), f. 17 jan.
1578 på Ormesta i Almby s:n, Nerike, son till den fr. Holstein inflyttade
landsskrifvaren Johan Pedersson, slutl. stadsskrifvare i Örebro, och
Christina Pedersdotter Bose. Var äldre broder till biskop Johannes Rudbeckius
i Västerås, hvilken han ej nådde i lärdom, kraft och betydenhet. Efter
skolstudier, hufvudsakligen i Örebro, blef han stud. vid Upsala univ. 1598
samtidigt med brodern och begaf sig 1601 i dennes sällskap till Tyskland,
1 C. Annerstedt, Ups. Univ. hist. I, s. 129 not 2, Bill. I, s. 63, 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
