Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Umeå landsförsamling med Holmsund och Hörnefors (Västerbotten) - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2lC) UMEÅ LANDSFÖRSAMLING
lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades
genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla
nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket
efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom
anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den
första lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola, den s. k.
Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632.
Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom
frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans
egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till
lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för
lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin
affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans
lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t. ex.
Sclief-jerus i hans 1673 utkomna Lapponia). Äfven var han ifrigt verksam för
att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva
stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer,
kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor
111. m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till
ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af
domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var
svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa
hafva till att göra. »Ty så snart iag icke predikar hvar söndagh blifver iag
af församlingen tiltalter», slutar prosten sin inlaga, som emellertid ej hade
åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 helt oförmodadt efter
en hård, häftig sjukdom, och han begrofs i landskyrkans kor under den
sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans
jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade
grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade
glasögon.
G. 1) m. Barbara Kenicia, dotter till ärkebiskop Petrus Kenicius, † omkr.
1622.
2) omkr. 1625 m. Magdalena (Malin) Zachrisdotter, dotter till prosten
Zacharias Jonæ i Själevad. I anseende till mannens i Guds församling gjorda
långliga och flitiga tjänst och de många barn, som den efterlefvande änkan skulle
hälla vid akademien, beviljades henne frihet ä ett skattehemman i Baggböle
om i "/« mantal gen. kgl. bref s/» 1649; † 1689.
Barn i förra giftet 2 söner, i senare 7 söner och 3 döttrar. De antogo namnet
Planlin: Petrus, f. 1613, lektor i Hsand, sedan khde i Bollnäs, Hälsingl., † "/a
1657; Johan, borgmästare i Viborg; Zacharias, prost och khde i Offerdal n. 15;
Margareta, i. 30/» ’627, g. 1) m. khden i Skellefteå Petrus Jonæ Linnerius, 2) m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
