Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersåker med Åre, Kall och Mörsil - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undersåker
2<S X
tvenne trähvalf, och s. å. upptogs en stor fönsterluft å norra långsidan. Undersåkers
nuvarande stenkyrka med torn i väster uppfördes af byggmäst. A. M. Svensson frän
Sthm åren 1852—54 på något afstånd från den gamla, som delvis refs och hvaraf
nu endast obetydliga ruinrester återstå.
Are vid Areskutans fot ännu kvarstående gamla kyrka är murad af skifferblock
och tillhör den typ med rakslutet smalare kor, som anses härröra från 1200-talet.
Långhuset förlängdes 1736 med 15 alnar åt väster, och koret apterades sedan till
sakristia, i stället för en vid norra sidan pä 1660-talet upptimrad sådan. Klockstapeln,
hvars nedre del är af sten, den öfre af trä i Jämtlandsstil. byggdes åren 1755—60 af
riksdagsmannen Erik Olsson i Rennberg och utgör tillika kyrkogårdsport. På väggen
ofvanför altaret sitter nu en S:t Olofsbild från 1400-talet, antagligen det »förgylda
beläte», som i 1691 års inventarium anges vara »ståendes på altaret». Are nya
träkyrka uppfördes i enlighet med ett öfverklagadt, inen af K. M:jt 14 dec. 1883
fastställdt beslut i Hamre by vid Dufed och invigdes midsommardagen 1894 af kontr.
prosten G. W. Norrman. Arkitekt var H. Zetterwall, byggmästare J. Bengtsson från
Östersund. Klockorna äro öfverflyttade från den gamla kyrkan.
Den medeltida stenkyrkan i Kall, hvilken 1756 utökats med en polygon
kor-byggnad, refs på 1860-talet vid tillkomsten af den nuvarande tornprydda stenkyrkan
år 1866. Ett altarskåp från 1400-talet är deponcradt i Jämtslöjds samlingar. År
1758 förfärdigades en ny altartafla af mäster Jonas Branberg. Den kostade 1034 dlr kmt.
1 Mörsils gamla gråstenskyrka, som hade ett vapenhus af trä i söder och en
sakristia i öster samt tvä fönster ä södra långväggen, insattes 1747 ett brutet trähvalf.
Hon refs år 1852 i samband med byggandet af den nuvarande, med åttkantig
genombruten tornspira försedda stenkyrkan, hvilken uppfördes hufvudsakligen åren 1853
54 af samme byggmästare, som ledde nybygget af moderkyrkan. Invigningen
förrättades i okt. 1856 af kontr.prosten J. östlund. Församlingens gamla kyrkogård
spolierades ganska pietetslöst vid järnvägens framdragande.
Vallbo lappkapell vid Ottsjön i L"ndcrsåkers socken uppfördes 1863 af
kyrkvärden Jon Jonsson och fick öfvertaga altartafla och predikstol från Mörsils gamla
kyrka.
I närheten af de bekanta tälgstensbrotten vid Handöl i Åre s:n byggdes omkr.
år 1799 på föranstaltande af koinm. Lars Festin ett kapell, som invigdes 11 juli 1804.
Predikstolen från 1600-talet har förut tillhört Frösö kyrka.
Äfven i Kall finnes ett litet lappkapell vid Kolàsen, uppbyggdt 1846—47.
Under medeltiden fanns vid Medstugan en s. k. själastuga med tillhörande
kapell, där Are kyrka ägde några fiskeparter. (Eckl. bost. 3, s. 255.)
[Afbildningar af kyrkorna och kapellen: i J. Lindström-Saxon, Jämtlands läns
kyrkor, östers. 1903; E. Olsson, Mörsils sockenkrönika. Strömsbro 1905, s. 23; Idun
1907, s. 167.]
KYRKOHERDAR.
i. Herr Pawal i Wndisaker [1428—30] beseglar 29 juli 1428 ett
bref, däri Biörn Bagge gör kunnigt, att han för 13 jämtska mark till
Es-biörn Niclisson sålt sin hustrus jord 1/3 hemman i Harpestad, Are s:n.
I ett annat bref dat. 1 apr. 1429 med khden som vittne tillkännager Havard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
